Ur de med gårdagens post hitkomna hufvudstadstidningarna meddela vi om den ädla farstinnans frånfälle:
Prinsessan Eugenies död kom stilla och efter en mycket kort dödskamp. Konungen, drottningen och kronprinsen, som underrättats om, att man befarade dödens annalkande, skyndade genast till prinsessans sjukbädd, men då de anlände, var hennes ande redan flydd.
Prinsessan ägde till det sista qvar talförmågan. Kort innan döden kom, anmärkte prinsessan, att det tycktes henne så mörkt irummet. Då tvänneljus brunno, kunde man förstå, att det var dödsskymningen, som förmörkade hennes ögon. Kort derefter reste sig prinsessan hastigt i bädden, men sjönk ånyo ned mot kudden, och hennes ande var flydd.
De officiela bulletinerna om prinsessan Eugenies sista stunder och död lyda:
Prinsessan Eagenie, hvilkens helsotillstånd under sista tiden allt mer försämrats, har under den sista natten njutit något mera sömn än under den föregående. Tillståndet denna dag ungefär som som i går. Kraftuttömningen stor, dock ej ökad. H. k. bh. kunde i går vara uppe några timmar.
Stockholms slott 21 April 1889.
A. Werner.
Under den senaste natten bar prinsessan Engenie haft några få timmars, då och då afbruten, sömn. Upphostningen har under natten varit minskad, slemsamlingen i lungorna i dag ökad; andhämtningen något hastigare.Prinsessan kunde i går eadast under ett par timmar lemna sängen.
Stockholms slott 22 April 1889.
A. Werner.
Prinsessans tillstånd i måndags afton syntes vara oförändradt. Hon hade under dagens lopp kunnat intaga några förfriskningar.
Bulletinen om hennes död är af följande lydelse:
Under fortgående nedsättning af de svaga krafterna utandades h. k. b, prinsessan Eugenie utan dödskamp sin sista suck idag kl. 3/4 till ett förmiddagen.
Stockholms slott 23 April 1889,
A. Werner.
I tisdags kl, 2 e.m. hölls i Slottskapellet tacksägelsegndstjenst i anledning af prinsessans frånfälle. Gundstjensten bevistades af konungen, drottningen, kronprinsen samt storhertigen och storhertiginnan af Baden ifrån den kongl. tribunen. I kyrkan hade infunnit sig ett stort antal af rikets hössta funktionärer, embetsmän och militärer, corps diplomatique samt damer at hofvet och societeten.
Kyrkans kor och altare samt predikatolen voro florbehängda. Tacksägelsegudstjensten inleddes med afsjungandet från orgelläktaren af ps. 484 v. 2, hvarefter hofpredikanfen Vallin besteg predikstolen och utgående från Davids psalm 113: »>Lofven, I Herrens tjenare, Herrans namn» etc., i varma och vältaliga ord tolkade den aflidnas lifgerning, hennes varma och rika bjerta, hennes outtröttliga kärlek för lidande och nöd samt slutligen lyste välsignelsen öfver den ädla furstinnan, ou gången till Guds Fridhem.
Djup rörelse rådde i den talrika församliogen och tårar skimrade i många ögon vid predikantens stämningsfulla ord.
Tacksägelsen lydde:
Till lifvet: och dödens allsvåldige Herre, vår barmhertige Gud och Fader i himmelen, hembäre vi nu med djupt bedröfvade men undergifna hjertan vår innerliga tacksägelse, då Han efter sitt allvisa råd och Sin heliga skic kelsa behagat 23 April 1889 klockan 12 och 45 minuter förmiddagen från detta jordelifvet hädankalla Hennes Kongl. Höghet Pringassan CHARLOTTA EUGENIA AUGUSTA AMALIA ALBERTINA efter en lefaad af 58 år, 11 månader, 29 dagar.
Den ädla Prinsessans bortgång framkallar djup smärta och sakvad i palats som koja.
Tidigt hade henves bjerta vändt sig sig till Vår Frälsare i lefvande tro, och denua Sin tro bekände Hon med sia hela vandel. Mildhet, innerligt deltagande i andras fröjder och sorger samt en uppoffrande kärlek voro isällsynt mått hos Henne förenade. Att göra väl var hennes största glädje. Många äro de, som i tacksam hågkomst skola bevara minnet af den hjelp, Hon i tysthet lät räcka dem, Särskildt riktades Hennes kärleksrika omtanke på sjuka, fattiga och värnlösa barn. Hon var outtröttlig i sina bemödanden att åt dem bereda bjelp och vård, och många små händer lyftas nu mot höjden välsignande den ädla välgörarinnan.
Vi tacke Dig, barmhertige Gud, för den kristliga föresya Hon genom Din nåd fått vara ibland oss, ja, för allt det goda, Du låtit Henne verka. Vi tacka Dig för all den nåd och alla de välgerningar, du här bevisat henne. Vi tacke Dig, att Du förlossat Henne från de lidanden och vedermödor, som alla menniskor äro i denna förgängelsens verld underkastede. Vi tacke och ne Dig för det härliga hoppet, att Du af nåd för Jesu Kristi skull skänkt Henne det eviga lifvets ovanskliga krona.
Värdes, kärleksrike Gud och Fader, med Din tröst mildra vår älskade Konungs och Drottnings samt det Kongl. Husets sorg och saknad! Styrk och hugsvala alla sörjande bjertan i vårt kära fosterland! Vänd till oss alla i nåd Ditt anlete och låt, så under mörka som under ljusa skiften, Din faderliga vård, Ditt välsignande hägn hvila öfver Konung, Konungahus och folk! Hör vår bön för Jesa Kristi, vår dyre Frälsares skull! Amen.
Gnudstjensten afslöts med afsjungandet af ps. 443 v. 4.
I minnesteckningarna uppehålla sig alla hufyndstadstidningarna särskildt vid prinsessans verksamhet här på Gotland. Så säger Posttidningen:
Såsom bevis på prinsessans menniskovänlighet, kristliga kärlek och innerliga deltagande i medmenniskors nöd må här endast anföras följande:
Barnhemmet vid Fridtorp nära Fridhem med omkring 30 barn var bygdt och underhölls af prinsessan; sjukhemmet för obotligt sjuka var af prinsessan bygdt och doteradt; hushållsskolan i Visby var stiftad af henne; slöjdskolan i Visby samt skyddsföreningarna i Visby och i Vesterhejde voro likaledes af henne stiftade; småskolan i Vesterhejde var stiftad och underhölls af prinsessan; fattighuset i Vesterhejde underhölls också af prinsessan; sällskapet Pauvres hontenx i Visby erhöll af henne årligt understöd.
Hennes sista stiftelse torde vara ett blindhem i Visby och ett dylikt i Stockholm.
Klockan 10 f.m. i tisdags tillkännagat konungen i sammansatt svenskt och norskt statsråd prinsessans död, hvarpå beslöts att underrättelse om dödsfallet skulle meddelas vederbörande myndigheter, hvaribland länsstyrelserna och militärbefälhafvaren på Gotland.
Med anledning af dödsfallet instäldes i tisdags föreställningarna på de k. teatrarne.
Öfverallt i hufvudstaden flaggades på half stång.
Fotografen Gösta Florman fotograferade på tisdags morgonen prinsessan Engenie på hennes dödsbädd.
Bografoingen äger, som telegram förut meddelat, rum om tisdag:30 dennes. Det lär vara ifrågasatt att danska kronpriosparet skall öfvervara densamma.
Prinsessan Engenies helsa har länge varit svag och vacklande, och denna hennes svaghet och bräcklighet datera sig ända från 1857, då hon nedlades på sjuksängen, angripen af en svårare gulsot och om hvilken det i den läkarebulletin, som utfärdades 31 Oktobor, heter, att »den gulsot, hvaraf hon sedan några dagar lidit, tyckes genom tillstötande symptomer häntyda på ett svårare lefverlidande, hvars utveckling påskyndats genom den djupa sorg, prins Gustafs bortgång framkallat».
Hex veckors sorg har inom hofvet anlagts efter den bortgångna furstinnan.
Fruntimren begagna sorgdrägt af slätt siden och dertiil svart hufvndbonad med smala fållar till och med 138 Maj;
å hufvudbonaden svarta spetsar i stället för emala fållar från och med 14 Maj till och med 27 i samma månad;
hvit hufvudbonad, blonder och spetsar från och med 28 Maj till och med 8 Juni; och
Herrarne nytija till uniformen : väst och underkläder af svart kläde, samt flor om armen, med korta hängande ändar, till och med 13 Maj;
floret lindadt om armen, men sorgdrägten i öfrigt oförändrad, från och med 14 Moj till och med 27 i samma månad.
väst af svart siden och vanliga uniformsunderkläder, med floret fortfarande lindadt om armen, från och med 28 Maj till och med 8 Juni, hvarefter sorgen aflägges.
Gotlands Allehanda
Fredagen 26 April 1889
N:r 47