hölls i lördags och igår i Barlingbo och Ekeby församlicgar. Vid visitationen biträdde kontraktsprosten Gustafsson samt kyrkoherden Odin.
På lördagen inspekterades först småskolan i Ekeby, der förhör hölls med barnen och uttalade biskopen sin tillfredsställelse med de goda resultaten af undervisningen. Hvad lokalen beträffar, lemnade den åtskilligt öfrigt att önska, särskildt i fråga om dagern. Biskopen öfverlemnade med tillförsigt åt skolrådet att ordna denna sak, antingen så att den nuvarande lokalen förändrades, eller så att ny bygnad uppfördes, när tillgångar till en sådan kunde anskaffas. Nya ändamålsevligare bänkar behöfdes, äfvenså ett nytt bord åt lärarinnan. Af åskådningsmateriel fans tämligen hvad som behöfdes. En rulltafla ville skolrådet anskaffa redan i höst.
Folkskolan besöktes sedan. Denna, som ombygts nästan från grunden, är rymlig och prydlig samt invigdes nu af biskopen med ett tal, hvars text var hämtad ur Es. 61: 11. Förhör hölls med barnen och biskopen uttalade de bästa förhoppningar om skolan, hvilka han grundade på både skolrådets visade offervillighet och den nya lärarens nit och plikttrohet.
I sång, musik, trädgårdsskötsel och slöjd lemnades undervisning; slöjdundervisvingen, som ej ansågs lämpligt ordnad för flickorna, fick skolrådet i uppdrag att bättre reglera. Hvad gossarnes slöjd beträffar stod den i samband med en önskad omorganisation af Melinska skolan. Denna fråga öfverlemnade biskopen åt skolrådet, hvilket ägde att jämte folkskoleinspektören inkomma med framställningar rörande densammas ordnande.
Äfven vid småskolan i Barlingbo var undervisningen väl skött. Här anmärktes dock att en bland flickorna uppnått en ålder af 13 år och således egentligen borde tillhöra folkskolan. Biskopen uppmanade skolrådet att allvarligt beifra försummelsen eller tredskan att i rätt tid sända barnen i skolan. Skolan var inrymd i Melinska skolans förfallna hus. Frågan om en annan lokal hade ej ännu kunnat lösas, men biskopen lade församlingen på bjertat att häri försöka komma till stadgadt omdöme och resultat. Skolbänkarne voro ändamålsvidriga, hvarför skolrådet beslöt att till stämman göra framställning om nyas beskaffande. Läseböcker, som fattades, var skolrådet villigt att anskaffa.
Ekeby kyrka befann sig i väsentligen godt skick. Steofoten skulle endast cementeras samt på murarne här och der kalkrappningen återställas. Kyrkogården var väl hållen, omhägnad och planterad. Ett i dess nordvestra hörn befintligt sockenmagasin ansågs böra flyttas så, att norra sidan homme i linie med kyrkogårdsmurens yttersida samt ny dörr upptagas utåt vägen. Kyrkorådet förklarade sig villigt att gå i författning härom. Kyrkans arkiv och inventarier befunno sig i vederbörligt skick. Till afskrifning föreslogs en prestkappa, två altarkläden och ett pulpetkläde till predikstolen. Mess-skruden var obrukbar, men ansågs kunna repareras. Härom ville kyrkorådet gå i författning. Skulle emellertid ej repara-tion kunna ske, åtog sig v. pastor att på frivillighetens väg draga försorg om anskaffandet af en ny skrud. Altaret behöfde vy beklädnad som kyrkorådet ville anskaffa. Såsom antiqviteter föreslog biskopen böra i Gotlands fornsal deponeras en sockenbudskalk med årtalet 1582, tvänne tennstakar med årtalet 1514 samt två mindre stenar, af hvilka den ena ansågs vara af synnerligt värde.
Ätven Barlingbo kyrka befann sig i godt och prydligt skick, likaså kyrkogården. I kyrkans norra portal saknades en kolonn, som skulle ditsättas. Med sockenmagasinet var samma förhållande som i Ekeby, men dess flyttande ansågs böra sättas i sammanhang med en framtida ombygnad af prestgården. Dock borde ingången äfven här till dess förläggas åt vägen till. Kyrkans arkiv och inventarier voro i godt stånd. Såsom varande af antiqvariskt värde borde till fornsalen eller läroverkets museum öfverlemnas ett helgonskrin. Till afskrifning föreslogos mess-skruden samt en prestkappa. Skol- och kyrkokassorna befunnos i ordning, ministerialböckerna voro med noggrapnhet förda.
Efter gudstjensten i går, hvarvid v. pastor Sundblad predikade öfver dagens text, steg biskopen för altaret, hvarifrån han sedan höll ett längre tal till församlingarna, dervid utgående från Pauli ord i 2 Kor. 13: 1—11. Nattvardsbarnen samlades sedan i koret, der biskopen höll en stunds förhör med dem, dervid hufyudsakligast fästande sig vid döpelsens sakrament. Öfver dagens episteltext samtalade han sedan med de äldre, hvarefter biskopen slutligen från altaret uttalade några förmavingens ord samt helsade församlingarna med Panli ord i slutet af samma 2 Kor. 13.
Förrättades så kyrkostämma. Dervid upplästes till en början pastors embetsmemorial.
De allmänna gudstjensterna hade försiggått i vederbörlig ordning kl. 1/2 9 och 1/2 12 f. m., växelvis i de båda församlingarne; den mörkare årstiden voro gudstjensterna framflyttade en half timme.
Denna hela anordning hade haft till följd flitigare kyrkobesök; särskildt hade statkarlsbefolkningen i Barlingbo derigenom satts i tillfälle att bevista gudstjensterna.
De söndagliga predikningarna samt vecko predikniogaroa nuder passionstiden bevistades tämligen mangrant. Pastor attalade likväl sitt bekymmer öfver de söndagliga lusttågen om sommaren, hvilka stundom dragit bort många och förvandlat hvilodagen till en förlustelsedag. Mot sabbatens helgd i allmänhet var intet att anmärka. Husandakt öfvades ännu dagligen på flere ställen. Hvad sakramenten beträffar, skedde åopet dels i hemmet, \”dela i kyrkan; nattvarden utdelades i kyrkan fyra gånger årligen. Kommnnionförhör bållas ej, men vid anteckningarna till nattvardsgång plägade pastor ställa några förmaningens ord till folket. — Husförhören besöktes flitigt och hade visat sig till större gagn än gudstjensterna. Bibelförklaringar höllos ej regelbundet på den grund, att om söndagarne hade pastor ju två ordioarie förmiddagsgudstjenster, och på söckendagarne drogs folket genom bibelförklariogar från sitt arbete. Pastor hade dessutom trott sig finna att deslappade intresset för de söndagliga gudstjensterna. I det: sedliga förhållandet hade en förändring till det bättre inträdt.
Kopfirmationsundervisning meddelades hvartannat år. De okyrkliga rörelserna hade ingen nämvärd utsträckning. Hvad de yttre kyrkoavgelägenheterna beträffar, hade sedan senaste visitation Barlingbo kyrka fått nytt trätorn samt kyrkogården utdikats.
Gemensamt sockenbibliotek fans för båda församlingarna, som underhölls genom frivilliga bidrag.
Med anledning af memorialet uttalade biskopen sin glädje öfver att vid gudstjensten hänsyn tagits äfven till de fattigaste, som just borde vara föremål för vår kärlek. Aktade vi rätt härpå, skulle ej afuadssjuka uppstå och socialismen kraftigt motverkas.
Mycket vore att önska i afseende på fattigvården. I fråga om de fattiga barnens skolgång borde man ej vara hårdt kräfvande, utan vänligt förmanande.
Biskopen delade smärtan öfver söndagslusttågen. Men då det ej ginge an att i ett myndigt samhälle komma med föreskrifter i detta fall, måste man söka göra det till en personlig sak, om man vill vara verldens träl eller icke. Hugneligt vore ock att husandakten ännu öfvades.
I fråga om konfirmationsåldern påpekade biskopen vigten af att den ej blef för tidig eller för sev. Han instämde i att kommunionförhör ej lämpade sig för vår tid.
Biskopen skilde sig från pastor i åsigten om gudstjenster på hvardagarne. De sporrade i stället för slappade intresset för hvad Gud tillhörer. När fribytarne på kyrkans område kunna samla folk till sina andakter, borde man väl åt en statskyrkans tjenare som bjuder på mera sund spis vara villig att offra en eller annan timme för en bibelförklaring.
Sedan biskopen påpekat vigten af att medel funnos för ett fast underhåll af sockenbiblioteket, tillfrågades församlingarna, om de hade några önskningar att framställa med afseende på boställenas häfd samt det inbördes förhållandet. Då dessa: frågor besvarades med nej, förklarades stämman och dermed visitationen afslutad.
Gotlands Allehanda
Måndagen 9 September 1889
N:r 103