Från biskopsvistationen i Hejde

meddelas etter det justerade protokollet:
Vid inspektionen af skolorna tillkännagaf biskopen rörande undervisningen så väl i-små- som folkskolorna i Hejde sin tillfredsställelse. Behofvet af åskådningsmaterial vore någrolunda tillgodosedt. I samtliga öfningsämnen hade lemnats undervisning, Sockenbibliotek fans med årligt understöd af bränvinsmedlen. Det begagnades flitigt. — Om ock åtskilligt i afseende på modersmålet stode att önska i Väte folkskola, hade biskopen ej egentligen någon anmärkning att göra. Rörande öfningsämnen och sockenbibliotek var förhållandet lika med i Hejde.
Hejde kyrka. befann sig efter undergången grundlig reparation isyanerligen godt skick, Likaså var kyrkogården väl hållen. Utrymmet var dock något trångt; detta kunde dock hjelpas, om för framtiden äfven norra delen användes till begrafninog. Dock skulle jord då påföras. Då någon obenägenhet hos församlingen ej fans mot jordandet äfven & denna del af kyrkogården, ville kyrkorådet göra vederbörliga framställningar i ämnet. En på samma sida af kyrkogården befintlig magåsinsbygnad samt en mycket förfallen materialbod skulle, enli,t redan fattadt beslut, med första möjliga borttagas. Messskruden var i brukbart och godt skick. Arkiv, inventarier och kasser funnos i behörig ordning Med Hejde skolas räkenskaper var förhållandet detsamma. Rö rande kassans sparbanksbok & till skolan donerade 1,500 kronor, hvilka varit insatta i Hejde sparbank, som för några år sedan sattes under administration och på grund af gjorda falsarier ej lemnade någon utdelning, meddelade såväl. förra som nuvarande vice pastor att de i enlighet med af skolrådet lemnade uppdrag rådgjort med erfarne jarister, huruvida skolrådet med hopp om framgång kunde vidtaga processåtgärder utöfver de redan resultatlöst vidtagna. På grund af frågans invecklade beskaffenhet hade juristerva afrådt allt processande, i afvaktan på väntadt prejudikat i frågan. Skolrå det beslöt, på förslag af biskopen, att församlingen i sin helhet skulle återgälda skolan den lidna förlusten.
Vid besigtningen af Väte kyrka befans äfven denna i godr skick. Faststäld ritning till nytt torn fans. Församlingen hade dock ryggat tillbaka för utgifterna för det nya tornets uppförande, på att inga medel funnos för ändamålet afsatta. På förslag af biskopen beslöt kyrkorådet hemställa att församlingen måtte taga i öfvervägande huruvida ej genom någon mindre fortsatt uttaxeriog någon kassa kunde bildas för tornbygnaden. — Kyrkogården var väl hållen. Messkrud fans ingen, men begagnades den från Hejde, hvaremot biskopen ej Lade något att erinra.
Enligt en förevisad äldre karta skulle kyrkan äga en mark som vore af annexen inhägnad. Detta skulle utredas och underrättelso om resultatet inlemnas = till domkapitlet. — Arkiv, inventarier och kassa befupno sig i ordning. Ea försvunnen räkenskapsbok för 1620 borde ytterligare efterforskas. Skolans kassa föran: ledde ingen anmärkning.
Vid högmässogudstjensten dagen efter specialvisitationen talade biskopen från altaret öfver Es. 61: 2, 3 samt anstälde förhör med senaste årets nattvardsungdom och samtalade med de äldre.
Hölls så kyrkostämma. Då rörande de till Hejde skola donerade medlen ej nu beslut kunde fattas, uppmanade biskopen församlingen, att hellre än att underkasta sig en oviss process gemensamt återgälda skolan den lidna förlusten. Rörande förverkligandet af tornbygnaden uppmanade biskopen fdrsamlingen, att då hon från sina förfäder fått i arf mottaga ett så härligt tempel, derför visa sin tacksamhet genom offervillighet i att återställa detsamma,
Beträffande afhjelpandet af det bristande utrymmet å Hejde kyrkogård, hoppades biskopen att församlingen alldeles frigjort sig från fördomen mot jordande & dess norra del. Bifölls en gjord hemställan att helgemålsringningen i Hejde skulle förflyttas från tisdag och torsdag tillonsdag och fredag.
Då passlonsgudstjensterna fåtaligt besöktes, anmodade biskopen pastor att tillse, hurnvida äfven de kunde anordnas så att de flitigare besöktes. Hittills hade konfirmationsundervisning — hållits blott hvartannat år; dock ville pastor tillspörja fögsamlingarna om sådan lämpligare kunde hållas årligen, — Inom församlingarna fannos 6 odöpta barn, hvaröfver biskopen uttalade sin smärta. Att inom församlingarna fanvos 2 nattvardsföreningar der lekmän uttdelade sakramentet föranledde biskopen att påvisa hurusom detta egentligen hade sin grund i ett otillbörligt framhållande af och byggande på mensklig fromhet under tillbakasättande af Guds ord och löfte. En sådan af hemlig menniskodyrkan föranledd förgripelse mot Guds ära, hans ord och hans församlings framstälda yttre ordning kunde icke aflägsnas utan sitt allvasamma straff.
Biskopen gaf församlingarna allvarliga förmaningar att afhålla sig från dryckenskap och otukt. Hvad särskildt den förra lasten angår uppmanade biskopen församlingarna att kraftigt uttala sig deremot, att ock de, som af vinningslystnad ockrade på sina medmenniskors svagset och lusta, till sist måste af brist på trefnad och snöd vinniog taga till flykten.
— Uppmanade biskopen församlingarna att bjertligen taga sig an de fattiga.
Mot det inbördes förhållandet och prestgårdens häfd fans intet att anmärka.

Gotlands Allehanda
Måndagen 7 Oktober 1889
N:r 115

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *