Landsbygden.

Ovanligt sjöfynd. För omkring åtta dagar sedan blef en egendomlig fisk uppkastad från sjön på hafsstranden i närheten af lastageplatsen »Fliser» i Sundre socken. Den märkvärdiga fisken som riktigt beskådades af traktens befolkning höll omkr. 4 1/2 fot i längd, var af svart eller mörk färg, försedd med tvänne rader hvassa tänder, samt s. k. betar och i lodrätt ställning stående stjert. Den antogs i vigt uppgå till omkring 4—5 lispund. När fisken legat på platsen ett dygn var han borta. Antagligen hade han af sjön åter vräkts uti vattnet. Enligt flere personers antaganden skulle denna fisk vara af hajslägtet, såvida det kan hålla streck att en sådan art finnes i Östersjön. Många trodde det vara ens. k. tumlare.
Apropå sjöfynd, gjorde en hemmansägare i södret ett ganska vackert sådant för kort tid sedan. En qväll i skymningen då vinden blåste från sjön var vår landtman vid stranden, der han varseblef huru en massa bräder ilanddrefvo långs kusten. Skyndsamt begaf han sig hem, fick fatt i sin son, far och dräng och med dessa i sällskap begaf han sig åter ned till stranden, der de, gynnade af det vackra månskenet, under nattens lopp lyckades uppberga omkring 40—50 tolfter vackra bräder. Andra personer som på morgonqvisten kommo till platsen, lyckades blott erhålla obetydligt af hittegodset, tack vare den påpasslige landtmannen och hans hjelpare. En hygglig hittelön blir naturligtvis deras andel af bytet.

Riklig skörd. Ett par undantagsfolk från en af södra socknarne, som i våras satte en balf tunna potatis på gården, hade för kort tid sedan nöjet att, då de verkstält upptagningen, erhålla ej mindre än trettiofjerde kornet eller sjutton tunnor vackra potatis.

Grymt djurplågeri. Att många backihjeltar under inflytelsen af ruset utöfva en fasaväckande grymhet mot sina hästar hör beklagligtvis icke till sällsyntheterna, särdeles på landsbygden. Men atten stackars »hästkrake» får i omkring två dygn stå utan foder och tillsyn medan ägaren till djuret i öfverlastadt tillstånd ligger redlös i närbeten, hör likväl till det ovanliga. Så lär dock varit förhållandet för några dagar sedan, då en arbetare i södret, som alltid varit känd för ett supigt lefnadssätt med ty åtföljande djurplågeri, besökte ortens utskänkningsställe, der han under ofvan sagde tid inmundigade så mycket af den svenska nektarn att han förblef liggande redlös, som det säges ute under bar himmel.
Några barmhertiga menniskor fingo omsider syn på den fallne bjelten och hans utsvultna häst, samt legde en person att omhändertaga den senare, under det den druckne måste läggas i en annan persons åkdon och föras till sitt hemvist.

Gotlands Allehanda
Onsdagen 23 Oktober 1889
N:r 122

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *