Optimism hos Äggcentralen

inför ett utökat samarbete.

Bengt Pettersson överlämnar blommor som tack till Gunnar Andersson, som avsade sig omval till sin post i styrelsen när Äggcentralen höll årsstämma i lördags.

Ökad propaganda för ökad äggproduktion beslöts på Äggcentralens årsstämma som hölls i lördags på Stadshotellet. Claes Jacobsson ledde förhandlingarna.
I hela landet har faktiskt hälften av äggleverantörerna lagt ner under de senaste ett par och tio åren. De duktigaste är kanske kvar. Produktionen har ändå ökat, och 2/3 av hönsbeståndet är förstaåringar (alltså höns när de värper som bäst). Leverantörerna blir allt färre, men de producerar ändå sammanlagt mer än förut. Medelhönsbeståndet är 70, experterna vill inte rekommendera mindre än 2.000 för att det skall bli lönsamt. En man hinner, om anläggningen är modernt utrustad, sköta 5.000 värphöns, om någan kan avlösa på helgdagar förstås.
(Har man 50 höns får man offra uppskattningsvis ½ timme per lag= drygt 150 tim/år = c:a 3 tim/år per höna. Har man 5.000 förslår det med 0.4 tim/höna och år. Priset är ju lika, förtjänst alltså.)
Förut har man haft problem med stor dödlighet i större hönssamhällen. Det har man inte nu längre. Och kvantitetsrabatten på foder tillkommer vid stora beställningar. För att ta några exempel på att det inte finns många argument kvar som talar för mindre bestånd.
Instruktör Erik Jacobsson, Näs, anställd ganska nyligen av Äggcentralen som rådgivare i fjäderfäfrågor, talade bl. a. om möjligheterna att slå på stort med nya större anläggningar för äggproduktion. Han framhöll att en producent i en äldre byggnad hade gjort en fullgod anläggning för endast 40 kr/kvm. Vid nyanläggning får man annars kanske räkna med 150 kr/kvm. Detta gäller ju också broilern som också föds upp i stora omgångar, anläggningskostnader i gamla byggnader kan bli små och därmed hela rörelsen löna sig bättre.
Men det är dåliga äggpriser nu, liksom på kyckling, men man tror på bättre tider, vid bättre levnadskostnader kommer mer ägg att konsumeras, och det i hela Europa. Och produktionen skall utjämnas över året, så att det inte blir överproduktion i januari och låg i april. Och i dåliga tider lägger först de små producenterna ner, de har svårare att klara sig. Men det blir inte roligt, sade konsulent Mellquist, om det blir som experterna räknar med: att 1.600 äggproducenter småningom kommet att täcka Sveriges behov av ägg, om var och en har 5.000 och mer.

LÄGGA NER?
— Vi som har ett mindre antal höns vid sidan om, ska vi då bara en och en lägga ner?
— Äggproduktionen på Gotland måste öka, annars tappar vi greppet om vår andel i marknaden. Det går inte att slå sig till ro, vi kan bli lurade och utvecklingen, som går rasande fort på det här området, gå förbi. Det är bara om det är ekonomiskt lönande som det uppstår stora äggfabriker utom jordbrukets ram, först och främst måste vi slå vakt om den produktion som finns.

Gotlands Allehanda
Måndagen den 26 april 1965
N:r 95

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *