firade i onsdaga e. m. kl. 5 i domkyrkans sakristia sitt årsmöte, dervid. för; handliogsrna leddes at ordf., öfverstelöjtovant Carlstedt. Styrelsens berättelse för 1889 föredrogs och innehöll i hufvudsak:
Styrelsen hade under det gångna året haft 10 sammanträden och dessutom hade de qvinliga medlemmarne sammanträdt en gång i början af hvarje månad för granskning af hushållsskolans räkenskaper för nästföregående månad hvarjämte en af dess medlemmar, varit utsedd till daghafvande för hvarje månad.
Vid årets början ägde föreningen 88 ledamöter, 25 manliga och 63 qvinliga. Under året ha inkallats i föreningen 63 personer, 15 manliga och 48 qvinliga. De flesta af dessa antogo kallelsen, så att antalet ledamöter nu utgör 41 manliga och 97 qvinliga eller tillsammans 138.
Nämdes så några vördnadens och tacksamhetens ord åt minnet af prinsessan Eugenie.
Hvad hon verkat för Gotlands sedlighetsförening, vore nogsamt kändt och särskildt buro räkenskaperna och protokollen ända från föreningens början tydliga och klara bevis derom. Isynnerhet 1889 års räkenskaper utvisade den kärlek hon städse visade fördfilngen. Ej blott att hon i sitt testamente ihågkommit föreningen med ett årligt anslag af 600 kr. under 12 år, utan har hon äfven öfverlemnat ett kapital af 14-tusen kronor, hvilket äfven utbetaltes till förevingen i Augusti månad. Härigenom blef styrelsen i tillfälle att betala större delen af den skuld föreningen ägde för sin nya lokal. Genom prinsessans välgörenhet torde möjlighet finnas för skolans bestånd under de närmaste 12 åren. Berätte!sen redogjorde härefter för inköpet af hushållsskolans nuvarande lokal nr 20—22 i Norderrotens 4 qvarter, dess förändring till nuvarande skick och slutligen besittningstagandet af den samma 4 Januari 1889. Större delen af reparationerna gjordes under 1888 men en del mindre har verkstälts äfven under 1889 för sammanlagdt 866 kr. 90 öre. Kostnaden för hela lägenheten i dess nuvarande skick uppgick vid 1889 års slut till 17,002 kr. 30 öre. Till betäckande af detta belopp har styrelsen användt dels prinsessans :4 tu sen, dels af föreningens medel 1,002 kr. 30 ore och å\’erstoden, 2,000 kr. har anskaffats genom inteckning, hvars belopp sålunda utgör föreningens skuld i fastigheten.
Erfarenheten har visat, att det är nyttigt för hushållsszolans elevers utbildning att få deltaga i alla de husliga göromål som kunna föreläggas en tjenarinna. Derför har skolan mottagit inackorderingar, hittills fem eller så många skolan kunnat rymma. Nu skall dessutom en gårdsbyggnad inredas för samma ändamål, så att från 1 Mars ytterligare 8 inackorderingar kunna mottagas.
Föreningens offentliga verksamhet har varit egnad åt upprätthållandet af hushållsskolan, Föreståndarinna för denna har fortfarande varit fröken Sofi Åsander med biträde af en tjenarinna. Elevernas antal var vid årets början 6, men ökades efter 1 April till 8. Den 1 Juni afgick en elev till sitt hem, 1 November erhöllo 2 tjenster genom föreningens försorg; andra antogos sedan i deras ställe. Sex af eleverna äro från staden, 2 från landet. Dessutom ha under året vid skolan vistats 5 betalande elever under en till tre månader. Uppförandet har varit godt.
Under året har skolan ihågkommits med gåfvor af skyddsföreningen i Visby kläder och linnepersedlar till ett värde af 166 kr. samt af 4 personer i Visby tillsammans 165 kronor.
De direkta utgift rna för skolan, inberäknadt löner och arvoden, ha utgjort 6,390 kr.
98 öre, hvartill komma diverse utgifter till ett belopp af 189 kr. 75 öre eller tillhopa 6,499 kronor;73 öre. För sålda matvaror samt afgifter af hyres- och spisgäster ha influtit 5,874 kr. 38 öre. Skilnaden mellan dessa båda belopp eller 616 kr, 35 öre utgör således kostnaden för eleverna. Fördelas detta belopp på 8 elever, utgör kostnaden för hvarje elev 77 kr. 4 öre, då föreningen bekostar 10kal för skolan.
Föreningens fastighet är brandförsäkrad för 20 tusen kronor.
Den af revisorerna, herr J. Ihre och S. Ljungberg, afgifna berättelsen visar i sammandragen form:
Den 31 Dec. 1889 voro föreningens tillgångar 19,642 kr. 8 öre och skulderna 2,075 kr., 11 öre alltså tillgång utöfver skulderna 17,566 kr. 97 öre.
Den af revisorerna tillstyrkta ansvarsfriheten beviljades styrelsen.
Då denna enligt stadgarne fungerar 3 år, förekommo vid detta sammanträde inga val dertill. Det tillkännagafs blott att fröken Arnelius på grund af försvagad helsa afgått från kassaförvaltareplatsen, hvilken öfvertagits af ordföranden.
Till revisorer af detta års räkenskaper valdes jägmästare Sylvan odh apotekare Ljungberg samt till deras ersättare handlanden Vallér.
Öfverlemnades härefter ordförandeplatsen åt inspektor, biskop von Schéele, hvilken hembar ett tack till styrelsen för det gångna Året, sätskildt till den nu afgående kassaförvalterskan och ordföranden, hvarpå ordet lemnades af v. pastor Lagerman, som skulle inleda det uppstälda diskussionsämnet:
Om trots alla svårigheter en rättsinnad menniska icke någonsin får modlöst och kärlekslöst sträcka vapen i striden. mot fattigdomens så ofta till osedlighet förande nöd; hvilka äro då de rätta vapnen, särskildt i vår tid och på vår ort, för att kunna hoppas framgång?
Inledaren betonade att nöden bords fattas som en gorgklädd nåd, dermed ingalunda sagdt att det derför vore något hvari man borde bibehålla menniskorna; nej man skulle följa Gads exempel och hjelpa dem som hjelp behöfva. Nöden konde visserligen vara sjelfförvållad, men stundom ock utan berosnde af den lidande sjolf. Det var då Horrens mening att examinera oss. Talaren ville såsom vapen mot den till osedhghet så ofta förande nöden rekommendera tre medel: arbete, arbete och åter arbete. Deri låg lösningen af vara dagars sociala problem.
Biskopen förordade såsom medel mot nödens bekämpande först och främst guds fruktan. Man borde ej se nöden ur utilismens syspunkt, då den blef tröstlös, utan från synpuskten af en vis och god styrande fader. Då såg man den rätt.
Ett andra medel vore skolan. Ty all förbättring måste utgå från de unga. I detta fall bör en menniskovän se till hvad han kan göra och ej vara njugg emot skolan.
Det tredje medlet vore exemplet. Exemplet kunde liknas vid en sten som kastas i vattnet. Man vet hur då de kon centriska ringarne fortplanta sig i oändlighet. Exmplet vore det inre sammanhanget mellan menniskorna.
Siutligon borde man söka att föra in i de fattigas hem ett lyckligare tillstånd. Detta borde ske med ordning. Manniskovänligheten fordrade starka begränsningar för att ej verka motsatsen till hvad meningen skulle vara. Det måste vara ett ordentligt system för välgörenheten. Då först blefve den verksam.
Sedan borgmästare Een påpskat harusom man, då man gaf den fattige arbete, kunde hjelpa honom på ett för honom icke kränkande sätt genom att ej betala ho nom blott det genom konkurrensen till det yttersta nedtryckta arbetspriset utan helire något mera, och pastor Ligerman ännu en gång betonat att vi måste arbeta och taga vara på våra resurser, afslutades meningsutbytet med en kort sammanfattning af biskopan.
Årsmötet afslutades med bön i domkyrkan af pastor Dyberg, som dervid till text valt 1 Kor. 15:28: »Gud skall vara allt I alla» samt till ämne: »I hvad mån gifves det en sedlighet utan religion eller, hvilket är detsamma, utan Gud?»
Efter predikan lästes aftonbönen och välsignelsen från altaret af pastor Nordmark.
Gotlands Allehanda
Fredagen den 7 Februari 1890
N:r 20