Under 1888 vårdades å Visby hospital 35 sjuke, deraf 18 män och 17 qvinnor.
At dessa qvarlågo från 1887 16 män och 13 qvinnor samt inkommo under 1888 2 män och 4 qvinnor. Under 1888 affördes 7, deraf 3 män och 4 qvinnor och qvarlågo till 1889 28, deraf 15 män och 13 qvinnor. Vid 1888 års början funnos å hospitalet 30 sjukplatser.
Upsala hospital hade största antalet qvarliggande sjuke med 400, dernäst kommer Vadstena med 353 och Lund med 347. Minsta antalet hade Visby med 28 och Holmehus med 10.
Inom hela riket qvarlågo vid 1889 års början 2,;548 sjuke, deraf 1,334 män och 1,214 qvinnor. Antalet sjukplatser inom riket voro vid samma tid 2,572.
Förhållandet melian de intagne och vårdade vid Visby anstalt utvisar omsättningens storlek och uttryckes med 17,1 proc.
Omsättningea var lifligast å Holmehus privatanstalt med 29,4, dernäst å hospitalen i Lund, med 28 procent, i Nyköping med 25,8 proc. och i Göteborg 23,2.
Trögast var omsättningen vid Malmö asyl med 8,4 procent.
Sjukdomsformerna, hvilka förekommit bland de intagna å Visby hospital visade för 5 enkel sinnessjukdom (Insania simplex), deraf 1 man med tungsinne och 4 qvinnor med ursinne. Sinnessjukdom med fallandesot (Iosania epileptica) visade 1 man.
Största antalet hade Kristinehamns hospital med 56 tungsinta, 71 ursinniga, 72 förryckta och 21 svagsinta.
Med hänsyn till de särskilda anstalterna visar förhållandet mellan intagna sjuke, med enkel sinnessjukdom behäftade och alla intagne för Visby 83,3 procent.
Holmehus visar högsta procenttalet 100 och Malmö lägsta 68,7.
I fråga om de å rikets samtliga hospital under 1888 intagnes hemort visar Gotlands län 11 sjuke, deraf 3 män och 8 qvinnor. Största bidraget lemnade Malmöhus län 93, dernäst Stockholms stad med 91 och minsta antalet Norrbottens med 3. Af under året intagna voro 538 bosatta på landet och 275 i stad eller respektive 66,2 och 33,9 procent.
Tillfrisknade blefvo vid Visby hospital under 1888 3, deraf 1 man och 2 qvinnor. Största antalet tillfrisknade visar Kristinehamns hospital med 39 män och 33 qvinnor. Hela antalet tillfrisknade i förhållande till hela antalet vårdade visar för Visby 8,6 procent. Högsta procentantalet visar Kristinehamn med 18,5 och Nyköping med 14 procent. Sämst står Malmö med 0,0 procent och dernäst Vexiö med 4,5 procent. Inom hela riket, å hvars hospital för enkel sinnessjukdom uunder 1888 vårdade voro 2,944, utgjorde de från enkel sinnessjukdom tillfrisknade 9,9 procent af alla för enkel sinnessjukdom vårdade. Hela antalet tillfrisknade i förhållande till hela antalet vårdade ntgjorde 9,2 procent.
Aflidit vid Visby hospital under 1888 hade en qvinna, hvilken var behäftad med enkel sinnessjukdom. Antalet aflidne vid hospitalen inom hela riket utgjorde 138 deraf 74 män och 64 qvinnor eller 4,3 procent af alla vårdade. Motsvararde tal för 1887 var 3,6 procent. Förhållandet mellan antalet aflidne och vårdade vid Visby höspital visar 2,9 procent.
Största procenttalet visar Nyköping med 7,5 och lägsta Holmehus med 0,0 procent.
Fördelade med hänsyn till afgifter visar Visby hospital betalande i 2:a klassen 2 manliga, i 3:e klassen 10 manliga och 12 qvinliga samt utan afgift 3 manliga och 1 qvinlig. Af kriminalpatienter funnos å Visby 4, deraf 2 män, som icke kunpat till följd af sinnessjukdom för brottslig handling till ansvar fälles, och 2 manliga straffångar. Iuvom hela riket funnos vid årets slut 170 kriminalpatienter, nämligen 136 män och 34 qvinnor eller 67 procent af alla qvarliggande. Vid Visby visar förhållandet mellan kriminalpatienterna och öfriga sjuka vid årets slut 14,3 procent- hvilket är största procenttalet, lägsta hade Holmehus med 0,0 procent.
Kostnaden för de 30 sjuke vid Visby hospital med 10,815 underhållsdagar visar 15,928 kronor 92 öre, hvilket visar en medelkostnad för hvarje person för dag af 1 kr. 47,3 öre och för år af 566 kr. 52 öre. Af denna kostnad belöper sig på utspisvingen 6,932 kr. 99 öre och på läkemedlen 82 kr. 99 öre.
Inkomsterna för Visby hospitals underhåll under 1888 uppgingo till 6,034 kr. 58 öre, deraf patientafgifter 5,156 kr. 5 öre, värde å tillverkad beklädnadsmateriel 676 kr. 81 öre, räntor 7 kr. 54 öre samt diverse 171 kr. 12 öre. För hela riket voro inkomsterna för hospitalens underhåll 1,202,308 kr. 28 öre, af hvilken summa Upsala erhållit största delen 100,070 kr. 99 öre och Visby den minsta.
Vid Visby hospital tjenstgjorde under året 1 öfverläkare, 1 uppsyningsman, 1 förestånderska, 2 sjukvaktare och 2 sjukvakterskor.
Utgifterna belöpte sig till 16,920 kr. 27 öre. At dessa kommo största delen på utspisning med 6,932 kr. 99 öre, aflöning med 4,319 kr. 78 öre, kläder med 1,881 kr. 53 öre, eld och ljus med 1,324 kr. 21 öre o. 8. v. Upsala hospital hade största utgiftssumman bland rikets samtliga hospital. Inom hela riket uppgick utgiftssumman till 1,211,032 kr. 35 öre.
Läkarnes uppgifter om sinnessjuke visar inom Gotlands län ett antal af 90, deraf 79 från landsbygden och 11 från staden. Af dessa voro 42 män och 48 qvionor samt 66 ogifta och 24 gifta. 2 voro under 20 år 33 mellan 20 och 40 år och 55 öfver 40 år. 50 vårdades i enskildt hus, 12 å fattighus och 28 & hospital eller asyl.
Idioterna inom länet voro 57, deraf 53 fråv) landsbygden och 4 från staden. Af dessa voro 33 män och 24 qvinnor och samtliga ogifta. 18 voro under 20 år, 29 mellan 20 och 40 år och 10 öfver 40 år. 54 vårdades i enskildt hus, 1 å enskild anstalt och 2 å fattighus.
Största antalet sinnessjeke har Värmlands län med 545, dernäst Östergötlands län med 463 och Malmöhus län 450 Minsta antalet har Gotlands län, med 90. Antalet idioter var också störst i Värmlands län med 520, dernäst Östergötlands med 390 och Malmöhus län 329. Minst hade Gotlands län med 57. Inom hela riket funovos under 1888 7,068 sinnessjuke och 5,456 idioter.
Gotlands Allehanda
Onsdagen den 9 April 1890
N:r 53