att folk begår stöld, men situationen kan ibland också blifva komisk. Så är åtminstone förhållandet med den påhelsning i officerarnes källare på Visborgs slätt, som omnämnes på annat ställe i dagens nummer.
Då stölden blef bekant, lät man sig naturligtvis angeläget vara att få fatt i tjufven, hvarför spaningarne så fort sig göra lät vidtogo. Man behöfde ej gå långt för att finna de första spåren. Icke låvgt ifrån stället, der inbrottet skett, hittades nämligen några nyuppbrutna sardin- och andra konserylådor, delvis dolda under små rishögar, vidare köttbitar af olika slag och slutligen ett par till största delen tömda punsch- och andra buteljer.
Med ledning at dessa färska och tydliga spår gick man vidare. Vägen var tydligt betecknad ända in i en rågåker och efter något sökande faun man ändtligen sin man, ljuft inslumrad i Backi armar, d. v. s. här i ett djupt dike, med hufvudet nedåt och benen i vädret. Bredvid sig hade han en korg, fyld med åtskilliga läckerheter, äfvensom några buteljer med våtvaror.
Nu föreföll det hela spanarne öfvervägande komiskt. Mannen i fråga väcktes och stäldes inför Pontius Pilatus. Kanske får nåd gå för rätt.
Gotlands Allehanda
Måndagen den 14 Juli 1890
N:r 107