var under hösten härstädes sysselsatt med en duk i väldiga dimensioner, återgifvande ett vildt gotländskt strandparti. Vi voro flere gånger under arbetets gång i tillfälle att betrakta målningen, som icke kunde undgå att väcka beundran, på grund af djerfheten i kompositionen och en del detaljer i sjelfva utförandet.
Taflan exponeras f. n. på Konstföreningens utställning i Blanchs salong i Stockholm och om den samma skrifver en konstkritiker till Sydsvenska Dagbladet:
Utställningslokalens ena kortvägg upptages nästan helt och hållet af en präktigt inramad duk, frmför hvilkeo man stannar både öfverraskad och villrådig. Den väldiga målningen, återgifvande ett gotländskt strandparti, högst pittoresk natur med nakna klippor, har högst förträffliga detaljer, der en sann och känslig uppfattning fått illusoriskt uttryck, men deremellan ockeå mycket osant och banalt. Man kan vara färdig misstänka, att två penslar här samverkat, den ena förd med konstförfarnare hand än den andra.
Så lär emellertid icke vara förhållandet. Taflan är blott en mästares verk, men denne mästare, hr Romin, lär icke, enligt uppgift, ens haft några lärlingsår i konstens skola.
Under sådana förhållanden måste taflan betraktas såsom ett kuriosum eller, rättare, som underverk. Hvad namn man ger henne, är hon under sådana omständigheter en heder för sitt upphof, der man möter en begåfning, som är omisskännlig, Bland artisterna har hon också tilldragit sig rätt mycken uppnärksamhet.
Hr Romin lär dock icke äimna kämpa för tillvaron med pensel och palett; ett konstens söndagsbarn, lockas hans håg starkare till tonernas, än till färgernas verld, säges det, och det är som sångare han ämnar, om framgång följer, skörda lagrar och guld. Med guldets värde är han redan förtrogen: hans gotländska stravd kostar 1,000 kr.
Gotlands Allehanda
Lördagen den 14 Mars 1891
N:r 42