Gotlands näringslif.

Gotlands malttabrik.
En industri, som på senare tiden tagit ett stort uppsving i vårt land, är ölbryggeriet. I olika delar af landet har det ena storartade etablissementet efter det andra uppstått för tillverkning af maltdrycker och man söker nu, hvar på sitt håll att öfverträffa hvarandra i att tillhandahålla allmänheten ett godt öl.
Hufvudvilkoret för att kuana brygga verkligt godt öl är emellertid ett godt malt och detta återigen betingas af ett godt korn. Bland de för bryggeribehof mest lämpliga kornsorterna har ju, och med skäl, ausetts det gotländska — och den tanken att på platsen tillgodogöra sig vår korntillgång för bryggeribehof, d. v. s. fabricera malt, ligger ju då ganska nära till hands.
Det har emellertid dröjt ganska länge, innan denna tanke kommit till utförande och det är först i dessa dagar som det har kommit derhän att man i vår kornprovins tillverkar malt utöfver det egna behofvet, i det »Gotlands maltfabriksaktiebolag» på den gamla tändsticksfabrikens tomt vid hamnen anlagt ett etablissement, som inom kort kommer att börja sin verksamhet.
De bygnader, bolaget för : ändamålet uppfört, ådraga sig redan genom sitt yttre uppmärksamheten, dels genom sin för våra förhållanden ganska ovanliga storlek, dels och icke minst genom det arkitektoniska, som vittnar om både smak och soliditet.
En gång färdig, kommer den fem våningar höga hufvudbygnaden — äfven den gamla genom imitation — att te sig i fogstruket tegel med nedre våningen rappad.
Ingången till fabriken blir på det gamla husets östra gafvel, der kontors- och laboratoriilokalerna äro belägna. Här aflevereras kornet, och säck efter säck nedstörtas det i ett s. k. paternosterverk, hvilket sedan uppfordrar detsamma med ångkraft till de olika spanmålsbottnarne, hvilka äro icke mindre än fyra, stora, rymliga och luftiga.
Paternosterverket består af en genom hela bygnaden från marken upp till öfversta våningen gående lodrätt stående trumma, iouti hvilka på en ram äro fästa en mängd skopor, hvilka upptaga kornet, tömma ut det på de respektive bottnarne, gå sedan tomma ned och så upp igen i ständig kretsgång.
När pu kornet väl är uppkommet på sina bottnar, genomgår det en ytterligare rensniogsprocess utom den det redan genom säljarens försorg erhållit, och lägges så i stöpkaren, hvilka äro till antalet fyra, hvart och ett rymmande omkring 50 tunnor. Derefter påfyllas karen med 8—10-gradigt vatten ur en behållare i bygnadens öfversta dei, dit vattnet i sin ordning genom en tryckpump drifves upp från den midt i fabriken liggande vattencisternen, hvilken som bekant fylles från de båda brunnarne i Korsgatan och en å grosshandlare Molanders tomt.
I dessa stöpkar får nu kornet ligga och svälla i tre dygp, hvarefter det genom ett hål i stöpkarens nedre konformiga ända, som mynnar ut i maltkällarne, uttappas i särskildt] för ändamålet konstruerade vagnar af plåt och föres ut på maltkällargolfvet, der det utbredes för att gro.
Af sådana maltkällare fiones icke min dre än tre stycken, en i det gamla huaet och två i det nya. De utgöras af utaf tegel bygda hvalf, uppburna af jernkolonner. Golfvet består först af ett lager lera, der ofvan ligger sedan en betonbädd af cement och granit och öfverst ett golf af plansten, s. k. sollsphofenplatten. Väggar och tak äro bländande hvita, målade som de äro med emaljfärg, och luftväxlingen besörjes af 10 i de yttre murarne gående kanaler.
På dessa planstensgolf bredes nu, som sagdt, det uppblötta. eller stöpta kornet nt och ligger der omkring 8 dagar för att gro. När det der hunnit en viss temperatur ansas och skoflas det omsorgsfullt.
Väl grodt i maltkällarne, befordras sedena kornet till den s. k. kölnan. Denna består, af ett genom hela bygnaden gående stort rum med tegelmurar, som underst värmes upp genom en ugn, från hvilken går en hel mängd lodrätt stående större och mindre jernrör, kring hvilka bildas varmluft. Kölnan innesluter tvänne hvad man skulle kunna kalla torkplåtar. Först placeras det grodda kornet eller ej follt — färdiga maltet på den öfversta plåten att torka under ett half dygn och forslas sedan på en nedre tork plåt, der det får ligga uvgefär lika lång tid. Derefter är det färdigt att gå in i maltputsmaskinen, der det befrias från groddbroddarne och undergår en sista ansning, hvarefter det passerar en automatisk våg, som angilver vigten på maltqvantiteterna, och bringas in i s. k. maltsilos d. v. s. de lagerrum, hvarifrån det sedad är redo att uttagas för bryggeribehof.
Dessa maltsilos äro icke mindre än fyra och utgöras af hvad man närmast skulle kunna likna vid kolossala strutar af trä, tillsammans rymmande omkring 5,000 tunnor. Här ligger alltså maltet lagradt och från en öppning i strutarnes nedre ända tömmes det sedan efter behof i säckar och utgår i marknaden.
Sådan vi nu beskrifvit den, är maltfabrikationens gång. Luftväxlingen i den vigtiga kölnan besörjes af den höga skorsten, som synes ofvan fabrikens tak. Denna är alltså i första hand en luftskorsten. Inuti den samma i en särskild pipa har röken från den starka åvgmaskinen sitt utlopp.
Fabriken har redan, som bekant, importerat en last utmärkt rent chevaliorkorn från Skåne. För sina leverantörer på Gotland ämnar bolaget iordningställa på det beqvämligaete. Utom det att kornsäckarne icke behöfva bäras upp på de olika bottnarne utan tack vare patornosterverket kunna aflemnas i fabrikens bottenvåniog, ämnar fabriken på tomtens östra del uppföra stallar »för ärade kunders beqvämlighet», som det plägar heta i annonserna. Äunu pågå de sista arbetena å denna maltfabrik, som syves ofs ha tillämpat de nyaste och bästa metoder för beredandet af ett utmärkt malt. När kornskörden på Gotland en gång blir färdig, torde maltfabriken också börja sin verksamhet.
Fabriken torde komma att kosta något öfver 100 tusen kronor.

Gotlands Allehanda
Onsdagen den 19 Augusti 1891
N:r 127

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *