Helsoförhållandena på Gotland.

Förste provinsialläkaren är enligt för honom utfärdade instruktion skyldig att till medicinalstyrelsen aflemna åraberättelse rörande de sanitära förhållandena inom sitt län. Eno sådan är ock för första gången af dr. E. Björkman afgifven för år 1890 och ur densamma meddela vi här nedan åtskilligt, som kan vara af allmännare intresse.
Under 1890 föddes på Gotland 995 barn och afledo under samma tid 730 personer. 69 barn dogo före ett års ålder, hvilket motsvarar icke fullt 7 procen.
Rörande smittosamma sjukdomar meddelas, att mässling infördes under December till Bunge socken genom en på besök hemkommen yngling, som i Stockholm besökte sin i mässling sjuka syster före hemfärden, och sedan under besöket hemma insjuknade.
Af tyfoidfeber äro 222 sjukdoms: och 8 dödsfall kända, bland hvilka en såsom badgäst uppehöll sig i Visby. I Slite distrikt inträffade 2 dödsfall vid Häftings i Hangvar.
Af difteri inträffade i Visby ett fall i samma. hus der året förut den sista November några fall inträffat. I Slite distrikt en epidemi begränsad till Rute socken (9 fall; 1 död). Skolgången afbröts inom socknen under epidemien.
Lung- och lungsäcks-inflamation bar varit tämligen jämt fördelad öfver året, maximum dock i Februari (42 fall), minimum i Oktober endast 7 fall. Dödligheten betydlig, 29 fall eller 11,1 proc. Sannolika förklaringen är att många af de elakartade fallen följt efter influensan, ty under de första fem månaderna på året var dödligheten 23 fall af 160 eller 14,3 proc, under de sju återstående 6 fall af 101 eller 5,9 proc. Influensans häftiga anlopp visar sig i den höga siffran för katarrer i andedrägtsorganen, under Januari 227, kom redan till Februari sjunker till 89. Den visade sig öfver hela ön rätt godartad, så vidt de direkta följderna afses; deremot kommo ända in på hösten fall af tuberkulos, som syntes ha utvecklat sig efter influensan.
Diarré (o. d.) visar jämn utbredning under hela året med stegring under Augusti, 74 fall, mot lägst 12 fall i November. I Visby 178 sjukdomsfall med 11 dödsfall.
Ett framstående rum taga enligt berättelsen matsmältningsorganens kroniska lidanden, sannolikt en följd af otjenlig föda.
I fråga om den allmänna helsovården och hygieniska förhållanden i öfrigt meddelas:
Sjukes afskiljande från friska möter hinder ej blott genom det bruket, att nästan alla ligga i samma rum om nätterna, utan äfven deri, att det anses såsom skyldig höflighet att fråga efter hur det står till med den sjuke. Rum är vanligen godt om, men särskilda sköterskor får man sällan. Att sköta en tyfoidsjuk och under tiden fortsätta att mjölka korna, naturligtvis utan att tvätta händerna, hör till det vanliga.
Att förekomma stora graföl låter sig icke lätt göra, i synnerhet då läkaren ofta nog ej får notis om dödsfallet förrän långt efter begrafningen.
Vattnet på Gotland i olika trakter är rätt olika till beskaffenhet. På många ställen, der det förut varit otillräckligt eller dåligt, har på senare tider lyckats att genom borrning få godt och rikligt vatten. Kalkstenshällen ligger nämligen på vissa trakter nära jordytan.
Källor och brunnar äro i allmänhet skyddade för vanlig orenlighet, men regn och tövatten gifva ofta dåligt utseende och obehaglig smak åt vattnet, ej minst i Visby.
Ehuru allmogen snarare är renligare här än på måoga andra ställen i Sverige, kterstår dock mycket att önska både med afseende på kroppens och bostädernas snygghet.
Rymliga bostäder finnas, men vanligen ligga alla i ett rum. Der står spjället öppet, om något finnes, och eld brinner vintertid natten om. Kalkstenen är starkt värmeledande, hvadån husen bli kalla och fuktiga, om de ej uppföras synnerligen väl.
Luftväxling sker genom spis, fönster och dörrar. Innanfönster sällsynta. I skolorna på några atällen ventilationskaminer.
I Visby hafva torgförda animala ämnen 21 gånger föranledt saluförbud. Salt mat, surt bröd och surt dricka eller surt öl användes allt för mycket. Dryckenskapen är i aftagande. Arsenik innehas ännu af en och annan, som visade sig af ett giftmord å Sandön. Qvacksalveri är ej ovanligt. Deri deltaga barnmorskor, skollärare och sjukvårdsbåtsmän m. fl.; vanligen har det varit oskadligt till sin art.

Gotlands Allehanda
Fredagen den 2 Oktober 1891
N:r 152

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *