i onsdags afton, hvilken var fåtaligt besökt, behandlades frågan om förändring af södra korfönstret till likhet med det, som är beläget midt emot på norra sidan.
Som bekant gäller det attgöra fönstret mindre.
Dr Kahl ansåg, att ehuru förändringen hade stora skäl för sig, invändningen att genom fönstrets minskning koret blefve mörkare, vore beaktavsvärd. — Landssekreterare Hambræus yrkade ph församlingens tacksamma bifall till förslaget. — Lektor Bergman var förvånad öfver att domkapitel och kyrkoråd haft tid att sysselsätta sig med en sådan fråga. Sant vore att förändringen ej skulle med kostnaden drabba de mindre bemedlade, men om man, när man fann koret blifva för mörkt, måste slå ut fönstret igen blefve det församlingers sak. På grund af den befarade skumheten i koret yrkade han afslag. — Landskamrer Melin, som ej hyste farhågor för något församlingarnas betungande, yrkade bifall. — Lektor Bergman sade sig ej skola haft något emot ändringen, om den phåyrkats i samband med den öfriga reparationen. Men ou skulle ju korets redan affärgade väggar skadas genom rifning. Dessutom vore betänkligt att mura på vintern. Olikheten mellan aorra och södra fönstret i koret vore oväsentlig och ej stötande; den märktes först när man kom långt opp i koret. Hvarken öfverintendent Zettervall eller riksantiqvarien bade haft något att anmärka mot olikheten. Biskopen meddelade, att arkitekt Pettersson redan från början påyrkat fönstrets förminskning, men ej vågat framkomma med förslag, då så många andra, alldeles nödvändiga, af sparsamhetsskäl afböjte. — Lektor Bergman betonade, att det vore fråga om en reparation sf domkyrkan, ej en restauration, och att prydnadsfonden kunde användas för bättre ändamål, t. ex. till glasmålningar i de 3 östra fönstren eller en värdig altarprydnad.
Församlingen biföll emellertid förslaget om det nvämda fönstrets minskning, mot hvilket beslut lektor Bergman reserverade sig af finansiella, historiska och arkeologiska skäl.
Gotlands Allehanda
Fredagen den 4 December 1891
N:r 188