Gotlands medeltidskonst.

Fattigbössor.
Det är mindre vanligt att finna fattigbössor så arbetade, att de förtjera beaktas af dem, som studera Konstens historia. Att man mångenstädes, af helt naturliga skäl, varit angelägen att till fattigbössan draga de förbigåsndes uppmärsamhet och att man derför kunnat i nyare tid gifva den bildlig utstyrsel; är väl sant, men dessa försök tillhöra icke konstens område. Af en helt annan art äro de fattigbössor, som under medeltidan ufördes för de gotländska kyrkorna.
Sex sådana afbildas här, för att gifva ett ytterligare prof på huru angelägen man på Gotland fordom var att dekorera allt, som börde till kyrkorna.
Orginalet till figuren längst ned till venster förekommer i Björke lilla kyrka.
Det är skuret i trä och stympadt: en upprätt drake med vingarne slutna till kroppen samt afskaren hals; just vid öfvergången från halsen till bålen ligger ett lejon, liksom på vakt vid hålet, i hvilket penningarne instuckos.
Originalet till fig. längst ned till höger förekommer i Dalhems kyrkas; här är orneringen lånad från arkitekturen.
Originalet till fig. mellerst i öfre raden förekommer i Stånga kyrka, Å den nedre delen äro skurna bladornament i romansk stil,. Äfven här ligger ett lejon liksom på vakt.
Originalen till fig. till höger och venster i öfre raden förekomma i Vallstena kyrka, det förra, med de något för långa figurerna under de tredslade bågarne, är skuret i öfvergångatidens smak. Bladornamenten å det andra originalet synas vara något senare.
Originalet till fig. mellerst i nedre raden, af sten, står f. n. utanför Bunge kyrka.
Djurbilderna — synas tillhöra början af 1300-talet. En runskrift, inbuggen längs ena öfverkanten, dessvärre skadad, med delar, att denna fattigbössa huggits af en man vid namn Lourens.
Gamla fattigbössor äro ytterst sällsynta i det svenska fastlandets kyrkor. I Gamla Upsala kyrka finnes en mycket grof, hvilken gör skäl för det syuonyma uttrycket fattigstock.

Gotlands Allehanda
Fredagen den 11 December 1891
N:r 192