Rättegångs- och polissaker.

Södra häradsrätten. (Vårtingets första sammanträde å Skogs 18—19 Jan).
Tre delägare i Burs sockens första skiftestag, Per Mårtensson, O. F. Häglund och Lars Pettersson, alla vid Enges, hade uttagit stämning å kyrkoherden Åsberg i Burs samt 16 delägare i nämda skifteslag. Tvisten angick fördelningen af underhållsskyldigheten af vägar till ägorna i skifteslaget, dem kärandena ansågs till en del vara öfverflödiga och obeböfliga och yrkade blifva befriade från att underhålla, samt att erhålla ersättning för utbetalningar, som kärande fått vidkännas i och för samma vägar. Samtlige 3:ne kärandena instälde sig, men af de 17 svarandena 9, som förde talan äfven för de 8 uteblifna.
Svarandena bestredo käropåståendena och ville hålla sig efter vägdelningaprotokollet. Kärandena yrkade häradssyn å vägarna, hvilket svarandena bestredo, hvarjämte desse fordrade i ersättning för den obefogade rättegång hvarmed motparten besvärat dem, 10 kronor »till manns» och 100 kronor dessutom. Karta och protokoller företeddes och utslag kommer att meddelas å 3 sammanträdet, 1:sta rättegångsdagen.

Om barnuppfostringshjelp hade Maria Pettersson i Sanda instämt Johan Lyberg i Vestergarn. Svaranden erkände ej det faderskap, som tillades honom och sade sig ej hafva stått i något intimare förhållande till käranden. Uppskof till 2 rättegångsdagen af 3 sammanträdet.

Länsman Svallingsson hade väckt åtal mot drängen Auguet Vestergren för oloflig rapphönsjagt. Utslag å 3 sammanträdet 1:sta rättegångsdagen.
Lika utgång fick det åtal som samme åklagare, i likadan sak, anstält mot arbetaren.
Mårten Tomsson.

Samme åklagare hade instämt Hjalmar Vestberg för oloflig jagt. Målet blef uppskjatet.

Mot bröderna Johan Gustafsson och Gustaf Gustafsson i Vestergarn hade länsman Svallingsson väckt åtal med yrkande om ansvar för öfvervåld, som bröderna Gustafsson skulle utöfvat vid ett tillfälle då dansnöje var anstäldt vid Mafrids i Vestergarn. Enligt bröderna Gustatssons berättelser om uppträdet, hade de ej utöfvat något öfvervåld, utan endast värjt sig för misshandling. Målet blef förlikt och nedlagdt.

Länsman Emil Eneman hade instämt Lars Jacobsson Mårtens i Garda med yrkande om ansvar för öfvérvåld, men svaranden instälde sig ej och målet uppsköts till 3:e sammanträdet och 2:a rättegångsdagen.

Länsman Svante Lindström förde talan mot Karl Hoffman, Tjengdarfvei Hemse, med yrkande om ansvar för olofligt beträdande af jernvägsspåret. Utslag kommer att meddelas å 3:e sammanträdet.

Mål om barnaföda. Ogifta Emma Johansson i Lefvide hade instämt ynglingen Edvard Nordström i Klinte med yrkande om uppfostringsbidrag. Svaranden förnekade faderskapet. Käranden hade inkallat 2 vittnen, enkan Stenberg och Konrad Laurin, båda i Lefvide. Målet uppsköts till tredje sammanträdet och andra rättegångsdagen.

Med likadant yrkande hade Brita Vigren instämt Olof Nygren, hvilket mål äfven uppsköts till samma rättegångsdag som det föregående.
Hemmansägaren Petter Persson, Burge i Rone såsom förmyndare för Axel Teodor Andersson, som från landet öfverflyttat till Amerika, var instämd af ogifta Karolina Runander i Rone, med påstående att till henne utgifva uppfostringsbidrag till ett barn, som svarandens myndling skulle vara feder till.
Det upplystes, att Teodor Andersson först erkänt sig vara fader till barnet och villig att betala till detsamma, men sedermera hade han kommit på andra tankar, emedan en dräng skulle uppgifvit sig vara barnets fader. Förmyndaren sade sig hvarken medgifva eller förneka sin myndlings faderskap, men undandrog sig att betala det fordrade, enär han inga medel hade om händer för sin myndling.
Parterna fordrade å ömse sidor rättegångskostnadsersättning.
Uppskof till tredje sammanträdet och andra dagen.

O. N. Allander Alands i Sanda hade instämt Lars Jacobsson derstädes med yrkande om redovisning för Allander tillkommande arfsmedel, Denne hade i många år varit från landet borta och slutligen, sedan lysning i tidningarna efter honom utgått, blifvit af domstolen förklarad för död, hvadan hans identitet ifrågasattes, Den intygades nu af 6 athörda vittnen. Svaranden ansåg sig befriad från redovisniag enär käranden var af domstol förklarad för död. Uppskof till tredje sammanträdet och andra rättegångsdagen.
Nils Jacobsson, Rovide i Fröjel, hade instämt sin gårdsman, Petter Bökelund, med yrkande om ersättning för det svarandens hund flugit på kärandens minderåriga dotter samt bitit och illa sargat barnets ansigte och skadat dess ena öga. Svaranden hade inkallat vittnen för att ådagälägga att flickan lekt och rasat med hunden, hvilket vållat att hon blifvit biten; 7 vittnen framropades, 6 af dem aflade vittnesed, det sjunde, en qvinna, vägrade af samvetsskäl, men blef afhörd utan edgång. Vittnena intygade, att flickan klappat hunden och strukit honom med handen på ryggen. Efter mycket prutande träffades förlikning, Bökelund snulle betala 127 kronor.

Länsman Eneman hade åtalat Johan Karlsson, Kvie i Löjsta för åverkan å annexhemmanets i Löjsta skog. Vittnen athördes. Målet uppsköts till tredje sammanträdet, andra rättegångsdagen.

Det af länsman Svallingsson anstälda åtalet mot possessionaten herr Willy Wöhler på Klintebys om ansvar för olofligt brytande af kalksten på prestgårdens i Klinte mark, hvilket mål förnt handlagts, men uppskjutits, förekom nu. Herr Woöhler förklarade, att han visserligen vore en af intressenterne i i Klinte kalkbruksbolag. hvilket, utom honom, bestod af 2 andra delägare, handlandena Suöbohm och C. Smitterberg på Klintehamn, men att han aldrig haft befattning med brytvingen af den kalk, som bolaget låtit bryta, utan att det var bolagets disponent Snöbohm, som dermed haft bestyr, hvadan Wöhler undandrog sig att stå i ansvar för någon kalkbrytning & Klinte prestgårds mark. Dessvtom bröts kalken mest å Klintebys mark, hvadan hemmansägaren erhölle en årlig ersättning af 100 kronor. Både åklagaren och svaranden öfverlemnade målet till afgörande, hvadan domstolen förklarade att utslag kommer att afkunnas tredje sammanträdet första rättegångsdagen.

Norra häradsrätten.
(Vårtingets första sammanträde å Alleqvia 18—19 Jan.).
Tvist om bergarlön, Otto Fredriksson, Ljugarn, hade instämt lotsen Karl Ronander med yrkande om ersättning för lemnad hjelp vid ilandbergningen af några fat råsprit från i Jan, 1889 strandade ångaren »Ginevra».
Svaranden påstod, att käranden erhållit 18 kronor för sitt 8 timmar långa arbete.
Arbetaren Vilhelm Dahlgren vittnade att Fredriksson sagt sig ha erhållit omkring 20 kronor af Ronander, hvarmed han, enligt vittnets uppfattning, menat svaranden. Käranden anmärkte att det var af en son till svaranden han erhållit de 18 kronorna. Lika med Dahlgren berättade vittnet N. A. Hultin, och arbetaren Alfred Olsson hade sett när Ronander gaf Fredriksson 18 kronor, hvarvid det sagts att de utgjorde betalning för bjelpen med spritfatens bergning.
För vidare bevisning erhöll käranden slatligt uppskof till andra rättegångsdagen af tredje sammanträdet.

För åverkan hade kronolänsman Boberg instämt N. J. Budin, Kyrkliufves i Vänge, hvilken enligt stämningen skulle ha buggit skog i den till prestgården hörande s. k. Klockarehagen samt försågat och sålt sålunda afverkadt, prestgården tillhörigt timmer. Utom angvar för åverkan yrkade åklagaren på grund af senare delen af åtalet ansvar å Badin för olofligt tillgrepp, hvilket föranledde svaranden att väcka rekonventionstalan mot åklagaren, enär ej alls blifvit styrkt, att någon som helst skog kommit bort från prestgården. Utlåtande fr rättegåvgsdagen af tredje sammanträdet.

Expropriationsärende. Lotsstyrelsen hade instämt delägarne i Medebys hemman i Hall socken rörande rätt till expropriation af mark för Halls huk, omfattande en areal af 51 ar 19 qv. meter jämte väg till vattenhämtning. Lotsstyrelsen ville med verklig äganderätt förvärfva nämda område, hvarför svarandena begärde en summa af 500 kronor. Då lotssiyrelsens ombud, länsbokhållare Bachér, härpå ej kunde ingå, skreds till val af expropriationsnämd för bestämmande af ersättningen och utsågo kärande och svarande härtill gemensamt: ingeniör L. Fegraeus, löjtnant E. Löfvenberg, nämdemännen A. Englund, Banna i Lärbro och Källström i Bunge samt landstingsmannen O. N. Björkegren, Angelbos i Lärbro.

För ärekränkning hade byggmästare N. Persson å sin hustrus vägnar instämt handl. Mikael Ekström Gåsemora å Fårö. Svaranden skulle å allmän kommunalstämma haft kränkande yttranden om hustru Helena Persson, hvarigenom omintetgjorts hennes val till barnmorska. Hon yrkade ansvar enligt lag och 500 kr. i skadestånd. Svaranden hade ej kommit tillstädes. Uppskof till andra rättegångsdagen af tredje sammanträdet.

Onda tungor. Poststationsföreståndaren i Slite Gustaf Risberg hade instämt arbetare J. N. Strandberg med ansvarsyrkande för ärekränkning, bestående deri, att svaranden skulle fält och utspridt yttranden om att käranden skrifvit ett postqvitto med falskt datum. Kronolotsen A. F. Gadd vittnade att Strandberg sagt vid ett tillfälle att ett qvitto, dateradt 26 Nov., ej var riktigt, enär posten ej kommit den dagen. Detsamma hade kronolotsen Wallin hört, och timmerman J. Petterson, som var något döf, hade hört afbrutna meningar af samtal, gående ut på samma sak.
Svaranden bestred vittnesmålen för så vidt i dem skalle ligga någon ärekränkning. Kärandeombudet bestred att åtalet väckts på grund af någon slags processlystnad. I nära 2 år hade käranden varit utsatt för detta förtal, och enda sättet att få det tyst, hade varit att draga ryktesutspridaren inför rätta.
Uppskof för ytterligare bevisning till andra dagen af tredje sammanträdet.
— Samme kärande hadeinstämt kalkläskerskan Kajsen Mårtenson från Slite, enär hon öppet beskyllt käranden för att ha behållit ett från Amerika ankommet rekommenderadt bref samt att ha tubbat en arbetare att skrifva qvitto i den verkliga adressatens namn. Svaranden nekade först, men sedan ett vittne, hushållerskan Josefina Pettersson, berättat, att svaranden vid nuppgifvet tillfälle beskylt Risberg för att ha tagit det nämda brefvet, erkände svaranden efter något om och men hvad som Jades henne till last, hvarefter målet öfverlemnades å båda sidor, af käranden med tillägg att svaranden troligen fält sina förklenande yttranden af obetänksamhet. Utslag första rättegångsdagen tredje sammanträdet.

Med yrkande om äktenskapsskilnad hade f. skolläraren M. Lindström i Rute instämt sio hustru Maria, med hvilken han ej lefc samman på 8 år. Svaranden medgaf, och utslag afkunnas vid tredje sammanträdet.

Menedsmålet mot hemmansägaren Gustaf Andersson, Stora Velioge i Buttle, och hustra Anna Karlsson öfverlemnades af åklagaren, som vidhöll sitt ansvarsyrkande mot Andersson för tubbande till mened äfvensom mot Anna Karlsson för mened, hvarvid åklagaren dock ville ha taget i betraktande att hon af egen drift och innan skada följt återtagit sitt först hafda vittnesmål. Utslag vid tredje sammanträdet.

Landtbrukaren Anschiltz hade instämt arrendatorn Lorens Stenberg, Qvie i Martebo för det denne tagit oloflig väg öfver käravdens ägor samt nedbrutit gärdesgårdar för att komma fram, Utslag vid tredje sammanträdet.

För egenmäktigt förfarande hade Johan Gardell, Boters i Anga instämt K. P. Klasson, Butle. Svaranden hade af M. Anselm Pettersson, Ardegs köpt 1/8 mantal Hammars i Norrlanda, hvilket Pettersson inropat på exekutiv auktion. Köranden påstod nu att svaranden dels tillgripit å egendomen foder, som ej ingått i köpet, dels nekat utlemna käranden tillhörig säd, hvarför han nu fordrade ersättning med 105 kr.
Klasson erkände att han nekat Gardell taga höet, men detta på grund af protokollet vid exekutiva auktionen. Bestred käromålet, Uppskof till endra rättegångsdagen af tredje sammenträdet.

För olaga handel hade länsmen Arvid Jacobson, på anmälan af Markus Zacharias, irstämt sringvandrande handlanden Markus Behrman, hvilken en dag i slutet af Oktober vid Sorbys i Kälunge sålt liane- obh bomullsvaror samt ett par klockor. Svaranden erkände, men sade sig ha handlat af oförstånd. Utslag vid tredje sammanträdet.

På grund af anmälan från åtekillga sockenbor hade länsman Jacobsson instämt arrendatorn at Hejdeby annexbemman, Oskar Jacobsson, Tibbles, enär han från annexhemmenet bortfört allt foder under åren 1889—91 utan att i stället ha påfört spillning. Svaranden medgaf detta men åberopade i detta hänseende det mellan honom och boställsinnehafvaren uppgjorda kontraktet. Utslag vid tredje sammanträdet.

Gotlands Allehanda
Onsdagen den 20 Januari 1892
N:r 10

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *