Från landsbygden.

Slite, 3 Februari.
Försvarsfest. Några å Slite boende medlemmar af Gotlands försvarsförbrnd anordnade tisdagen 2 dennes en fosterländsk fest i Slite skolhus kl. 7 e. m., hvilken fest var besökt af närmare 250 personer. Redan på middagen kunde man af den på skolgården svajande flaggan ana, att något ovanligare var i görningen. — En halftimme före den utsatta tiden var den rymliga, nu festligt prydda skolsalen fullsatt. En af pastoratets folkskollärare beträdde nu talarestolen och heleade i varma ordalag de tillstädesvarande samt förklarade festens ändamål vara den att, om så behöfdes, höja och stärka fosterlandskänslan. Derpå följde sången »Vårt land», sjungen af en dubbelqvartett, och så ett kort föredrag om »Hvad lär oss historien om fostertandets försvar?» hvarvid i sammandragfyttrades ungefär följande:
Att genomgå hela historien vore inom den lilla ramen af minuter otänkbart. Endast några af de intressantaste sidorna hunne derför betraktas, Talaren hade funnit historiens intressantaste sidor vara de, som afhandlade de stora kulturfolken i gamla tiden. — Ville att åhörarne skulle hålla fast vid en sak: historien hade en benägenhet att upprepa sig sjelf; händelserna gå oupphörligt igen, till exempel seder och bruk för att ej tala om modegalenskaper. — Ett svar ville talaren emellertid strax gifva och det löd: historien lär, att ett folk, som ej ville värna sin frihet och försvara sitt fosterland — är dömdt till undergång. En flyktig blick på den heliga urkundens berättelse om språkförbistringen och derat följande förskingring ställer denna som en fiende mot framåtskridandet. — Men låtom oss betänka, hvad vigt för menniskoslägtets förkofran dét var, att särskilda raser och folk bildades, -— Deraf var — och endast! deraf en möjlighet gifven att utveckla mångsidigheten i menniskonaturen, och på samma gång bilda nationalkänsla eller samhörighetskänslan — samhörighet med sig sjelfva och det land, der man fått sin tillvaro, — Det är denna samhörighetskänsla, som går under namn af fosterlandskärlek, Här påpekade talaren lyckan af att vi svenskar hafva ett sådant ord, som fosterland, då våra grannland hafva mindre sägande, såsom »faedrland», »födeland» och »Das grosse Vaterland», Nationalkänslans bildande var grund och på samma gång första steget till framåtskridande. — Detta framåtskridande har varit utmärkt af stora svallningar. — Vända vi oss till visdomens och på samma gång hemlighetsfullhetens, magiernas och mysteriernas lotusland, hvars byggmästare tyckas bygt för evigheten, så fans der redan 3,000 år för Kristi födelse ordnade samfund. — De gamla folkens makt var en eröfrande makt. Häri orsaken till svallningarna, — Folken gingo från djerthet till hjeltemod, från hjeltemod till eröfringar, från eröfringar till makt, från makt till rikedom, och derifrån till prakt och veklighet samt till de sista scenerna i sorgespelet — inre förderf, förfall och död. Denna skala genomlopp Memfsriket och Tebe kom till glans, — I Tebe möter oss en kraftyttring i syfte att värna frihet och försvara fosterland, en kraftyttring, som i hög grad höjde nationalkänslan och som verkade pånyttfödande i alla delar, ja till och med reformerande på religionsväsendet. »En högstämd ande meddelade sig åt folket», som gjort en god insats i mensklighetens odlingsarbete. Kulturfolken vid Eufrats och Tigris stränder visa samma svallning. Efter åtskilliga växlingar kommo Kaldeerna till makt, hvilken de byggde på spillrorna af Niniveh och Babylon. För denna makt måste ock Egypten böja sig, — Så följde väldenas uppkomst, törfall och fall från nejd till nejd, trån tidehvart till tidehvarf, ur dimma till maktens glans ned i midnattsmörkrets djup — tåget går öfver nationens grafvar,. — En lärdom lemnas oss: så länge fosterlandet var målet för deras sträfvanden, så länge stod herskarstafven vid deras fot. — När veklighet och njutningslystnad trädde fram och tosterlandets väl åsidosattes, var undergång gifven. — Sa der vägen historien visat.
Det till omtång obetyliga Grekland, dertill deladt i flera, hvår för sig sjelfständiga stater, stod, genom sin enighet, då det gälde det gemensamma fosterlandets törsvar, som en mur gent en till antalet ötverlägsen fiende. — Ett fåtal bjeltar, hvars enda tanke var att rädda frihet och ära, bröt Asiens herskare, det stolta Persien, — Hvilken glans i alla tider från Sparta! »Kom åter med den eller på den» voro en spartansk moders ord till sin i kriget utgående son, då hon lemnade honom skölden, och en annan sade vid underrättelsen om sin sons död i striden. »det var derför jag gat honom lifvet». Alla voro besjälade af samma känsla. — Maratons slätt dränkte i blod den träldom som hotade och der spirade upp med fullaste för dem känbara lifsktaft, den frihet och kultur de värnade, ty de hade stridt »innan söadringens ande fått makt öfver dem», — Och det var först när förräderiet kom med som Termopyle pass blef en graf för Leonidas och hans tappra, hvilka prydde sig till en hopplös strid som till en fest. — Det var nämligen deras sed att aldrig vika. — »Vandrare säg Spartanernas folk, att vi ligga här alla döda, emedan vi trogetlydt, hvad lagen oss bjöd», stod att läsa på vården, rest öfver de tallne, men vid Salamis fick ock Persiska öfvermodet en våt graf. — — —

Ett slädparti var i söndags anordnadt här. Vid 1/2-tretiden atgingo 12 skjutsar till Angelbos i Lärbro, der 13 skjutsar från skilda håll mötte, hvarefter, sedan välbehöflig förfriskning inmundigate, tåget af 25 skjntsar i ilande fart återvände bit. I den prydligt dekorerade salen inträdde ett 70-tal personer, hvilka läto de rikliga undfängningarne sig väl smaka, hvarefter dansen under sprittande musik fortgick, med kortare afbrott till ett godt stycke in på småtimmarne. — De för tillfället utsedda värdarne hade all heder af denna sin tillställning.

Hablingbo, 3 Febr.
Tiden tillstundar att Bevillningsstadgan, som nog äger en och annan oegentlighet, skall vid taxeringarne för året tillämpas. Denna del af lagen som för allmänheten torde vara lika obekant som mycket af all annan lag borde dock först och främst intresserar de personer hvilka få detta ansvarsfulla förtroende att debitera allmänheten och vi önska taxeringsmännen må göra detta efter bästa förstånd i förening med rättvisa. Till ledamöter i beredningen för taxer. i detta distrikt äro här valde: landtbrakarne Nilsson Stjups och O. Jakobsson Vadstäde.
Granskning af socknarnes inom Södra Häradets Brandstodsförening upprättade värderingsiostrument har i dagarne verkstälts af Sfrälben och för den det intresserar knnna vi nämna att hela föreningens försäkringssuma utgjorde vid årets slut kronor 22,157,240, Enligt Bergmans (Gotlands geografi) var denna summa år 1876 17,081,625. Denna nyttiga förening har således på de flydda 15 åren arbetat upp sig till öfver 5 millioner och torde stått kanske ett och annat hundratusen tal högre om ej, såsom här är fallet i trakten, en del lågt uppsätta sina lösören eller ock alls intet för att undvika mångskrifveri, hvilket dock ej torde vara klokt. Klinte kommun, som, enl. Aldén har högsta fyrktalet bland kommuner på Gotland, har äfven högsta försäkringsvärdet nämligen kronor 1,118,871 kr. dernäst Rone med 1,063,732, Hemse 915,796, Öja 779,984, Burs 911,996 kr. Den minsta försäkringssumman bland de 44 socknarna har Sundre med 139,298 kr.
Norra häradets förening har enl. G. A. i år 19,221,781 kr. och har sedan 1879 då summan var 17,655,147 kr. på dessa tolf åren ökats med nära två millioner.
Hablingbo som i fjor var inne med en försäkringssumma på 755,217 kronor har i år sjunkit med 28,900 kronor, hvilket har sin grund i den under förl. året bildade kreatursförsäkringen inom socknen som står till nära 70,000 kr.
På tal om kreatursförsäkringsföreningen kan sägas att största delen af församlingsmedlemmarne anslutit sig till densamma, och eburu ägarne ej tillhöra något slags djurskyddsförening torde väl få här i trakten kunua framvisa en sådau jämau och väl vårdad kreaturssamling som denna. Detta må utan förhäfvelse kunna framhållas till ägarnes förtjenst och uppmuntran.
Inte en, utan en hel flock starar slog i söndags eftermiddag d. v. s. sista Januari ned i Snöboms Lukase en trädgård. Månne de, der de suto så högtidsklädda i trädkronan, pratade om tidig vår?
Yxan flyger flinkt mellan trädstammarne i kapp med hackspettens. Detta arbete ger mod och lefnadslust och kurerar bleksot. I dag Blasius måste hon (yxan) hvila sig; ty hugger man den dagen i skogen inträffar olyckshändelse under året.

Burs, 4 Febr.
Höga pris. Den som har präktig skog till afsalu plockar in dugtigt med pengar. Vid i dag hållen skogauktion bär i socknen betaldes tallarne ganska bra. Man beräknade att veden kommer att kosta 6 till 8 kronor kasten på »stående rot» utom arbetet. Men är bränslet dyrt, så är ätven födan dyr. Så betingade på en auktion i När i förr. veckan potatisen ett pris af 5 kr, 75 öre för gammal tunna.

Kyrkoherden Äsberg ligger fortfarande sjuk i influensa, hvarför domkap, förordnat vice pastor Kristiansson i Rone att jämte eget pastorat förestå Bara.
Tvänne af de till skollärareplatsen å Ronebamn sökande, nämligen herr Berge och Lingström, hafva i går och i dag aflagt undervisningsprof. De öfriga medsökande lära ej komma att aflägga prof.

Burgsvik, 4 Febr.
Årsmöte med Öja och Hamrasocknars kreatursförsäkringsförening har idag hållits på Burgsvik. Till ordf. för sammanträdet valdes kyrkohb. N. P. Gadd. Räkenskaperna för 1891, vederbörligen reviderade, upplästes och godkändes till alla delar. Af dessa framgick att försäkringssumman, som 1891 utgjorde kr. 60,260 för 1892 ökats till kr. 62,445. Utbetalade ersättvingar för timade olycksfall utgjorde för 1891 kr. 381, div. andra utgifter kr 23: 47, Utom årsafgiftei, som är 25 öre på hvarje 100 kr. försäkringsvärde, hade under året utdebiterats 38 öre på hvarje 100 kr. försäkringsvärde. Till ledamöter i nämden valdes för följande år för Öja: Hemmansägarne J. P. Mogren Roes, H. Olsson, Romartve och T. Vestberg Siffride, till suppleanter: J. Jacobsson Stockvike och L. Nilsson Burge; för Hamra: Hemmansägarne P. Hansson Skogs, J. Jacobsson Långmyra och N. Jacobsson Skogs, till suppleanter: J Hansson Linhatte och Jacobsson Ejmunds. Till revisorer valdes handl. J. T. Jacobsson Burgsvik och G. Lindström Domerarfve.
Till ordf. omvaldes enhälligt kyrkoh. N. P. Gadd. Ett af ordf. väckt förslag att för innevarande år afsätta af årsafgifterna 10 öre på hvarje 100 kr. försäkringsvärde, vann stämmans bitall. Antalet försäkringstagare utgör för närvarandn 113.

Norra Gotland, 4 Febr.
Bränvin och kallbad. Enligt hvad berättats eder brefskrifvare, tilldrog sig följande vid ett fiskläge härstädes för någon tid sedan då arbetarne från en egendom skulle hämta upp släke från harsstranden. Begifna som de voro på starka drycker medtogo de några liter och började på att supa i sällskap med fiskarena derstädes, som äfven hade liter qvar utaf sitt julbränvin. Då de hade tömt några liter och började blifva litet rusiga kommo de på den idén, att de skulle byta kläder, och i denna afsigt klädde den ene af karlarne utaf sig, men råkade de då i ordväxlfng med hvarandra angående klädesbytningen och.till sist, då de kitvats en stund, kastade den ene af karlarne den afklädde i sjön och detta förnyades ett par gånger, med den påföljd att ban sjuknat på kuppen.

Gotlands Allehanda
Fredagen den 5 Februari 1892
N:r 19

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *