Vamlingbo, 26 Mars.
Ordinarie Marsstämman har i dag gått af stapel härstädes. Från densamma kan antecknas: Revisionsberättelserna öfver kommunens och magasinets räkenskaper och förvaltning upplästes och godkändes utan anmärkning, hvarefter ansvarsfrihet beviljades åt respektive styrelser. Från favtigvårdsstyrelsen hade till stämman inlemnats en anhållan om att antingen afskrifva eller vidtaga laga åtgärd emot en församlingsmedlem som innehade gods tillhörigt ett fattighjon. Som ärendet ej var vederbörligen utredt återförvisades det för vidare utredning. Ombud för kommunen för landtingsmans väljande ville stämmoledamöterna icke ha, hvadan intet ombud blef utsedt. Till dinbud vid nästa bolagsstämma med södra häradets brandstodsförening utsågs N. L. Olsson, Nora. Mantalslängden upplästes, granskades och underskrefs med de anmärkningar som förekommo.
Dödligt tyckes det vara i denna socken för närverande, ty på något öfver 8 dagars tid ha hör ej aflidit mindre än. 4—5 personer.
Näs, 26 Mars.
Antalet skolpliktiga barn minskas år efter år i denna församling. För 10 år sedan funnos här omkring 80 barn i skolåldern, då nu deremot endast 37. Af dessa undervisas 25 i folk- och 12 i småskolan. Med anledning häraf är man betänkt på att låta småskolan upphöra, såvida vederbörande dertill gifva sitt samtycker.
Sockenmagasinets vara eller icke vara är en fråga som för närvarande sysselsätter kommilnens medlemmar härstädes. Då den gamla magasinsbygnaden ovilkorligen måste flyttas, så anser en del det vara förmånligast att försälja spanmålen och afsätta medlen till en gemensam kassa, då andra deremot fasthålla vid att den skall fortfara såsom förut. Frågan kommer att framläggas vid en blifvande kommunalstämma.
Tingstäde, 27 Mars.
I Tingstäde kyrka har nu en af de varmugnar, som förut stått i Visby domkyrka, blifvit uppsatt, och utstrålade för första gången Marie bebådelsedag en för kyrkan fullt tillräcklig värme, som efter blott två timmars eldning steg till 10 grader Celsius, och detta med ett ringa qvantum furuved. Den allmänna belåtenheten hos församlingen gaf sig tydligen tillkänna emedan den, oberörd af den eljest vanliga kölden, som ju är besvärlig och störande, kunde med verklig tillfredsställelse och ökad uppmärksamhet hämta välsignelse af sitt besök i Herrans hus. Heder och tack åt dem, som till detta, särdeles nyttiga företags både genomdrifvande och utförande varit verksamma.
Atlingbo, 22 Mars.
Sistlidne lördag och söndag hölls härstädes prostvisitation, påbjuden för att tag: reda på ett förment sedligt felsteg, som en församlingsmedlem skulle låtit komma sig till last. På lördagen var kyrkorådet och de, som för biskopen angifvit saken samt den anklagade kallade. Kyrkorådet hade ingenting att tilllägga till. sitt förra beslut eller att det ingenting kunde åtgöra. Angifvarne nämde å ena sidan att pastor Vesterdahl efter det de nekat 2 gånger, förmått dem att underskrifva angifvelsen, »svaranden» å andra sidan att ingen berättigad åklagare mot honom funnes. På söndagen höll prosten ett tal från altaret efter gudstjensten, hvarefter han började kyrkostämman och uppläste alla handlingar i saken samt tillfrågade församlingen om den anmäldes beteende väckt allmän förargelse. Härpå svarade en af stämmans medlemmar uogefär: att som saken var af så enskild natur kunde den ej betraktas som allmän förargelseväckande eller behöft påkalla extra visitation, hvilken tvärtom mera skadat än gagnoat ett sedligt sträfvande; hvari stämman i sin helhet instämde.
Att ett sådant ärende — som ej heller alls blifvit nämdt i kung. om stämman — kan få behandlag å krykostämma saknar tvifvelsutan stöd för sig i allmänna författningar. Att man ej satte sig deremot kom sig derat att prosten, som i allt förhöll sig mycket humant och synbarligen ej tänkt på oegentligheterna i detta afseende, skulle ansett ett sådant påstående blott som slingring eller advokatyr. Troligtvis är det ett ytterst sällsynt fall att visitation hålles af sådan orsak som denna och redan från början, då myndigheterna togo saken om hand, tyckte man det var litet eget. Kyrkan har ju ingen makt att straffa ens bevisade förbrytelser och så mycket mindre var det befogadt att ingripa här, då allt hade sin grund i ett rykte och saken var af den beskaffenhet att troligen ingen domstol kunde få den under behandling. Icke heller kunde något resultat vinnas med visitationen, ty att kyrkostämman skulle behandla saken var endast att öka besynnerligheterna. Eller äger väl kyrkostämma betogenhet att med fyrktalet som röstgrand besluta om en persons uppförande varit sedligt eller icke?
Gotlands Allehanda
Måndagen den 28 Mars 1892
N:r 48