Utan post.

Vi veta inte hvad annat folk plägar tänka, när de ligga vakna och höra, att det stormar om nätterna. Vi för vår del göra alltid den reflexionen: »Se så der ja, nu få vi inte någon post i morgonbittida!».
Så tänkte vi också i natt, när det svepte kring kautarne. Att tänka väl är stort, men att tänka rätt är större.
Vi tänkte rätt Ty i denna stuod kl. precis 9,10 på f. m., ha vi inte sett en skymt af nyheter från stora verlden.
Det är så man kan bli rasande. Hvad ska man ta sig till? Allmänheten vill inte ha gammal skåpmat. Vi kosta på oss nära nog en liten statsrådslön bara i telegramväg, men jag ska hålla hundra mot ett, att just i dag, när vi skulle behöfva den elektriska tråden — ja, då är den i olag. Det anar oss något förfärligt. Och snön den fortfar att falla.
Och inga båtar få vi förrän i qväll, upplyser man oss pr telefon från nr 13.
Saygt samhälle det här!
Om vi ändå hade någon treflig »Arizona Kicker» att i dag hugga en mängd nytt ur. Då skulle vi inte vara ledsna. Men sorgligt nog ha vi inte prenumererat på den utmärkta tidningen.
Sa så, nu går en osnuten sork dernere på gatan och hvisslar »Våren är kommen». Det är humor i den pojken. Kanske han för sig sjelf sätter andra ord till visan. T. ex. så här:
Våren är kommen, snöstormen dansar hän öfver gatorna, himlen är grå.
Luftspävda trådar fått frostiga fransar, hufvor och muff ta damerna på.
Backarne börja
bli bara sörja,
rännstenens vatten
forsar at katten,
»Pavis» i lunden tigande står.
Högt upp i luften stormmoln gå tunga:
Nu är det vår!
Vi tänkte fortsätta ett par verser. Men vi fingo inte vara i fred. Ty vår faktor kom upp och sade att det felades manuskript. Det är en känsla af förtviflan en redaktionssekreterare erfar vid ett sådant tillfälle. Hvad skall man gifva dem, de manuskripthungriga sättarnel Böndagstexterna ha de redan fått ner. Vi se på en lång uppsats om »Venus». Men den är för lång. Vår faktor kunde säga med skäl: »Säg Venus, säg är det skick och fason att lägga an si så der på en bygglig person».
— Men vi måste ha manuskript!
— Ja visst.
— Nu strax, annars kommer inte tidningen ut i rätt tid.
— Nå så, lugna sig fem minuter skall det bli.
Och se — vi ha tur. Telegrafpojken kommer med en lunta telegram. Bravo!
Ingen fara pu. Här skall bli nyheter af!

Gotlands Allehanda
Fredagen den 6 Maj 1892
N:r 68

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *