Förste provinssialläkaren skrifver:
Med anledning af hvad nyligen förekommit rörande barnmorskan Viberg i Lärbro, och af hvad jag vid flere tillfällen iakttagit, då jag varit kallad till förlossningar inom mitt distrikt, anhåller jag, att k. bef. ville erinra kommunalvämderna och baromorskorna i länet, att barnmorskorna äro ovilkorligen skyldiga attställa sig till efterrättelse föreskrifterna i det 13 Juni 1881 af k. medicinalstyrelsen utfärdade och i barnmorskornas dagbok intagna cirkuläret om försigtighetsmått, som böra iakttagas till förekommande af barnsänvgsfeberns uppkomst och spridning; jämte föreskrifter om noggrann renlighet finnes äfven der föreskrifvet, att barnmorskorna skola undvika att befatta sig med liks svepning eller att ha beröring med andra ruttna eller stinkande ämnen. Synnerligen farlig för barnmorskornas verksamhet är beröringen med afsöndring från elakartade sår och från på annat sätt sjuka menniskor eller djur. Således måste noga smittosamma sjukdomar såsom difteri, skarlakansfeber, nervfeber m. m.
undvikas, likaså bulnader, bensår, liggsår, ros o. d. Ej mindre farligt är det, om barnmorskorna låta använda sig till att förlösa djur, framför allt då det gäller kastning eller qvarstannad efterbörd.
Medicinalstyrelsen föreskrifver vidare att barnmorskorna vid förlossningarne skola till sina händer och iostrumenter använda karbolsyra och karbololja. Ehurn barnmorskorna således äro skyldiga att sörja för att dessa ämnen finnas att tillgå i tillräcklig mängd vid förlossningarne, synes det mig obilligt begära, att de af den alltför lilla lön, de vanligen erbålla, skulle bekosta dessa ämnen, Rättvist synes det mig, att kommunerna antingen tillhandahålla sin barnmorska nödig karbolsyra eller ock lemna en ersättning derför, beräknad efter medeltalet förlossningar för år. Det har beräksats att kostnaden för karbolsyra o. d. till hvarje förlossning uppgår till 75 öre.
Gotlands Allehanda
Fredagen den 3 Juni 1892
N:r 84