hafva, som bekant, i sommar fortsatts i den större grottan af doktorerna Stolpe och Kolmodin. Syftemålet i år har varit att röka genomgräfva och tömmwa grottan ända till botten, men sannolikt medbinnes detta icke under denna sommar. De fynd, som under året gjorts, komplettera på belysande sätt de föregående fynden och gifva nya stöd åt de antaganden rörande grottans användande under en långt aflägsen tidsperiod icke blott som tilifällig bostad, hvilka man förut på goda grunder trott sig kunna göra. De upprepade gånger funna klufna menniskobenen föra tanken på möjligheten att grottans äldsta innevånare varit menniskoätare.
Bland fynd, nya för i år, märkas åtskilliga slipstenar af sandsten, använda vid tillverkoivg af stenvapen, ett stycke af ett elghorn, en förkolnad tallkotte (i det understa lagret) m. m.
Mäktigheten af det jordlager, som så småningom samlat sig i grottan, uppgår till öfver 3 meter. Ju längre ned man kommer upphöra spåren af våra vanliga husdjur och man finner ben endast af fisk och säl.
Gotlands Allehanda
Måndagen den 25 Juli 1892
N:r 112