yppade sig i går afton nere vid hamnen omedelbart före »Gotlands» afgång. Enkefru Florin, som varit ombord å ångarens akterdäck, för att taga farväl af en resande, gick, då det ringde tredje gången, i land och skulle fortsätta framåt kajen söderut.
Gotland låg på »Tjelvars» förtöjningsplats och som bekant gör kajen der en liten svängning inåt. Denna beräknades ej af fru Florin, utan föll hon i sjön. Hon fördes genast ut intill båten, der det, som bekant, är ganska djupt, och kom under vattnet. Stor villervalla uppstod bland den folkmassan. En landgång nedsläpptes till räddningamedel åt den nödstälda, men kunde ej af henne användas.
Då springer plötsligt en ung man, murare Fredrik Hammarström, fram och ufan att betänka sig, kastar sig i vattnet, lyckas nå den drunknade, af hvilken endast något af kläderna syntes, lyfter upp henne med ena armen och för henne simmande mot land. En båtshake, som man räckte till honom, underlättade sedan uppstigandet på det torra.
Hammarströms raska och besinningsfulla handling hedrar honom i högsta grad och är värd allt erkännande.
Att olyckstillbudet inträffade, dertill var säkert den dåliga belysningen vid hamnen i icke ringa grad skulden. För att förebygga olyckshändelser för framtiden på grund af mörkret skulle kanske vara skäl att uppsätta en barrigr mellan de båda utskjutande små bryggorna på Tjalvars tilläggsplats. Icke skulle heller vara ur vägen att ha en räddningsbåt placerad i närheten af båtarnes tilläggsplats.
Gotlands Allehanda
Lördagen den 17 September 1892
N:r 143