Skogsmarken som sjönk och bonden som dog af förskräckelse.
Strelov berättar derom och vi återgifva hans ord i öfversättning:
År 1440 hafva Snoldarfven i Martebo och Brusen i Veskinde tvistat om ett stycke ekeskog, som stod i Veskinde myr. Brusen låt hugga af skogep, men Snoldarfven låt föra dem hem (till sig). På julaftonen voro de (domstol och parter?) församlade på samma skog. Dh har Brusen svurit till sig samma skog och önskat, att om det icke var hans skog, han måtte sjunka uti skogen innan jal slutade; men julnattea sjönk samma skog och stumlarna synas än i sjön eller träsket, såsom färska sjöar än i dag kallas på gutviska. Gud gaf honom penitens (beredelse) tid; han dog belige tre konungars dag (trettonde dagen jul). At samma skog eller timmer uppbygdes en stuga, den gamla manbygningen, som stod på Snoldarfve gård och afbrana samma stuga den 20 Oktober 1624.
Det gamla trähuset fans således i Strelovs tid, ty hans krönika är tryckt 1633. Att en äkta och pålitlig folksägen här legat till grund för hans berättelse, tyckes framgå dels af att stumlaroa syntes i vattnet after den afhuggna skogen, dels deraf att dagen, då den 180 år gamla stugan afbrann, blifvit antecknad, ett bevis att byggnaden avsågs märkvärdig till följe af det timmer, hvaraf den bestod, och tillåragelsen på skogsstycket julaftonen och julnatten. Att jorden sjönk och det julenatt eller natten efter att Brusen svurit den till sig, har naturligtvis gjort ett starkt intryck på allmogen och fästat händelsen i folkminnet. Orsaken till att marken, hvarest den afhuggna skogen stått, sjönk, kan hafva varit att det fans va’rtea under dep. Superintendenten Wallin anför i 2:dra delen af sina Gotländska Samlingar (sid 89, not. p) ett bevis på sådana dubbelbottnade träsk eller insjöar. Hans ord äro dessa:
En af mina Hrr Antecessorer (företrädare), Salig Doctor Israel Kolmodin har observerat, att Tresket vid Helvigs K(yrka) är twe-bottnadt, ty ner han förde en lång stör igenom bottn, som låg under 2 alnars watn, så fanns derunder glupna djupet.
Gotlands Allehanda
Onsdagen den 28 December 1892
N:r 200