Sockerfabrik på Gotland.

Uti den till riksdagen aflemnade k. propositionen rörande hvitbetsockerbeskattningen redogör finansministern för de framställningar om skattelindring under de första åren för en sådan fabrik på Gotland, som gjorts af hushållningssällskapet och länsstyrelsen, hvilkas åsigter han giller och tillstyrker på följande sätt:
Hvad angår den af Eders Maj:ts Befallningshafvande och hushållningssällskapet i Gotlands län gjorda framställning, att den för ny fabrik, belägen på mer än 40 kilometors afstånd från annan fabrik, stadgade öfvergångstid af sex år, innan den normala utbytesberäkningen skulle inträda, måtte utsträckas med två år, sålunda, att sockerutbytet af 100 kilogram betor beräknades under de fyra första tillverkningsåren till 5 och under de fyra följande till 7 kilogram, förefinnas, enligt min mening, mot bifall härtill icke de betänkligheter, som tala mot en utswäckning af den allmänna öfvergångstiden, sådan den af länsstyrelsen i Malmöhus län föreslagits, – Vederbörande gotländska myndigheter hafva såsom sin åsigt framhållit, att utan den af dem begärda utsträckningen af öfvergångstiden någon betsockerfabrik på Gotland icke skulle komms till stånd, en åsigt, hvilken jämväl vinner stöd af hvad samma myndigheter anfört och i öfrigt är kändt om den jämförelsevis ringa grad af utveckling, jordbruket å Gotland bittills uppnått. Att öns jordbruk skulle kraftigt främjas i sin utveckling, derest en eller flera betsockerfabriker derstädas komme att anläggas,ikan efter den erfarenhet, som åandra håll vunnits om betodlingens förmåga att höja jordbruket, icke betviflas, och häri ligger et talande skäl för medgi’vande af den skattelindring, utan hvilken be.sockerindustrien sannolikt icke kan vinna insteg. Någon mera afsevärd förlust för staten torde icke vara att befara, då väl päppeligen på den ståndpuokt, hvarpå det gotländska jordbruket ännu befinner sig, sockertillverkningen vid en å Gotland nyanlagd betsockerfabrik under de första åren kan varda synnerligen betydande.
Det kan visserligen anmärkas, att den föreslagna utsträckningen af öfvergångstidea skulle tillgodokomma ej blott Gotland, utan äfven aadra landsdelar, der nya fabriker komme att anläggas på mer än 40 kilometers afstånd från förut befintliga. Då emellertid enligt ordalydelsen af § 2 mom, 2 iförfättningsförslaget den lägre utbytesberäkningea endast skalle få åtnjutas, der E. K. Maj:t så pröfvade skäligt, kommer på pröfuing af de i hvarja särskildt fall föreliggande omständigheterna att bero, huruvida tillräckliga skäl förefinnas för medgifvande af skattelindringen, vid hvilket förhållande de betänkligheter, som eljest kunde förefianas mot ett allmänt medgifvande af denna lindring, torde bortfalla.
Jag tvekar derför icke att förorda, att författningeförslaget må ändras i öfverensstämmelse med hvad länsstyrelsen och hushållningssällskapet i Gotlands län föreslagit. Dåskatten för ny fabrik sålunda komme att under de fyra första åren utgå efter ett beräknadt utbyte af 5 kilogram med 11,75 öres skatt par kilogram, eller med 5 kronor 87 öre per ton betor, blefve skattebeloppat detsamma, som erlades under tiden från och med 1 September 1879 till 1 September 1891, under hvilken tid skatten, vil ett beräknadt utbyte al 6,25 kilogram, utgick med 9,4 öre per kilogram.

Gotlands Allehanda
Lördagen den 28 Januari 1893
N:r 16

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *