Ronehamn, 6 Febr.
En ungmö stadd på giljarefärd drog i tisdags (31 Jan) f. m. från sitt i en af grannsocknarna belägna hem. Framkommen till ort och ställe vågade hon sig dock ej att öppet inträda i den älskades hem hem utan afvaktade lämpligt tillfälle, då hon kunde få träffa honom. Ett rådant yppade sig ock, men föremålet för hennes ömma låga icke allenast förblef kallt för hennes kärleksvisor, utan skall äfven tämligen omildt hafva skilt henne ifrån sig. Hvad som sedan blef af den kranka ungmön var länge för hennes sörjande föräldrar, fränder och vänner en gåta, tills hon i söndags qväll anträffades af sitt id al på dennes höloft, då han skulle ut och fodra hästarne. Han blef ej litet bäpen och förskrickt, men tog snart mod till sig och lyekades med möda få ned henne. Hon var då tämligen medtagea af köld och fasta, ty hon hade, som hon sjelf sade, legat gömd fyra dygn i fodret.
Gotlands Allehanda
Onsdagen den 8 Februari 1893
N:r 22