hafva kamrarne nu afgjort, huruvida de ville följa utskottets förslag och votera gemensamt om första kammarens beslut gentemot andra kammarens eller om de önskade någon annan voteringsordning.
Det skulle i förra fallet gälla å ena sidan fyra öfvergåovgsår för de gamla fabrikerna plus 8 öfvergångsår för Gotlands första fabrik, å andra sidan ingen öfvergångstid alls, utan redan i höst skatt efter 9 procents sockerutbyte.
Nu har första kammaren i lördags sagt nej till en sådan proposition, och andra kammaren i onsdags likaså. Ärendet går nu åter till utskottet för sammanjämkning, icke i hufyudfrågan utan i fråga om voteringsproposition.
Man behagade erinra sig, att inom utskottet fans en stark minoritet, i fråga om propositionen, som ville, att båda kamrarne skulle utan gemensam votering förena sig om Collanders reservation, d. v. s. 2 öfvergångsår och intet undantag alls för Gotland. Sannolikt kommer detta minoritetsförslag nu att af utskottet framläggas såsom proposition, sedan båda kamrarne förklarat sig ogilla utskottsmajoritetens mening i fråga om propositionen.
Såsom vi förut framhållit, vore det för oss på Gotland gynsammast, om frä gan om den här tilltänkta fabriken alldeles frigjordes såsom en fråga för sig och att, då första kammaren bifallit en undantagsställning för Gotland, derom voterades gemensamt. Men sannolikt finnes för en sådan sakens anordning föga utsigt till framgång och som ställningen för dagen ter sig, ser det mycket mörkt ut för ett sockerbruk på Gotland.
Gotlands Allehanda
Fredagen den 24 Mars 1893
N:r 47