Ett försök att frigöra sig

ur den fångenskap, hvari den nu en tid boråt försmäktat, gjorde Klintehamn i onsdags afton.
Sedan vederbörande under dagens lopp träffat aftal med lotsen Thompson att söka med anskaffadt folk öppna väg för ångaren genom packison i gattet och än vidare utåt, påbörjades detta arbeta på på middagen och vid 5-tiden kunde Klintehamn begynna att röra på sig.
Hamnisen generade ångaren föga, men väl hunnen till piren, fick han samma svåra göra som några dagar för ut. Tack vare förarbetena lyckades han dock att fot för fot under backningar och anlopp i olika riktningar komma igenom första svåra isbandet.
Härunder företedde vågbrytaren en synnerligen liflig anblick. Hela staden vallfärdade dit ut, på piren stod folket som packade sillar och hvarje gång ångaren lyckades vinna något på den sega isen helsades han med hurrarop.
— Å, han är ute i afton — regonerade man säkert vid 9-tiden på aftonen, och man hade öfverenskommit att när fartyget nådde vak, skulle två raketer kastas från densamma.
De läto dock vänta på sig. Klintehamn arbetade hela natten till gårdagen, så när som på ett par timmar, och igår morgse hade han hunnit ungefär em kabellängd utåt.
Under hela gårdagen fortsattes kampen med isen, men det gick ytterst smått — sex backningar på skeppslängden i medeltal. Stundom råkade ångaren in i något mörare is, men så mötte åter ett sådant der bälte af många fots djup och det blet nära nog stillestånd igen.
Men man gaf sig icke, Utan uppehåll fortsattes. arbetet och idag har fartyget vunnit åter ett stycke. Nu har man under förmiddagen mel dynamit sprängt isen framför, men den är seg att ta på. Ehuru vaken tycks ha kommit närmare än igår, ligger dock ännu utanför ångaren isen på ett par, tre minuters bredd.
Vid 1-tiden på middagen ha försöken att utkomma ur isfältet upphört på grund deraf att vinden gått öfver på nordlig och synes draga sig till ostlig, i hvilket fall ångaren, utom det att han kunde blifva utsatt för isskjutning, kunde få medfölja isfältet utåt. Klintehamn har derför vid 2-tiden åter inkommit i hamnen, der den kommer att ligga i afvaktan på att vinden skall skingra den vår vestkust blockerande isen.

Gotlands Allehanda
Fredagen den 24 Mars 1893
N:r 47

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *