är en fråga, som icke är ny för dagen. Den var före redan på senaste kyrkomöte, hvars för frågans behandling tillsatta utskott icke kunde tillstyrka att sammanföra två så geografiskt åtskilda stift med så olika befolkning som Visby och Kalmar, enär det vore att skapa missförhållanden af liknande art som dem, man beträffande Hernösands stift önskat undanrödja; och hemstälde utskottet för den skull, att motionen icke måtte till någon kyrkomötets åtgärd föranleda. Då frågan förekom till afgörande hos kyrkomötet, inskränkte motionären sitt yrkande derhän, att han föreslog en framställning till konungen allenast om vidtagande af den utredning och de åtgärder, som pröfvades nödiga för vinnande af Hernösands stifta delning, hvilket yrkande jämväl af mötet bifölls.
Statsutskottet vid årets riksdag, som haft frågan före på grund af motion, har emellertid varit af motsatt mening mot kyrkomötetsutskottet, enär utskottet förklarar sig icka kunna tillmäta de skäl, hvilka af kyrkomötets tillfälliga utskott anföras mot en sammanslagning af Kalmar och Visby stift, någon afgörande betydelse. Under vanliga förhållanden torde olägenheten af det skilda geografiska läget vara ringa i jämförelse med den olägenhet, som för en stor del stift förefinnes i den utsträckta arealen; och befolkningen i Kalmar och Visby stift torde icke förete större olikheter än befolkningen inom olika delar af vissa andra stift. De bådatill sammanslagning ifrågasatta stiften äro å andra sidan, såsom ock motionärerna erinrat, så ojämförligt mindre än öfriga stift, att äfven det förenade stiftet skulle blifva det minsta i riket, Dess areal skulle komma att utgöra 77 qvadratmil, under det att det i detta hänseende näst minsta, Skara, innehölle 111 qvadratmil, och dess folkmävgd skulle 31 December 1891 hafva uppgått till 191,944 personer, medan det fråga härom näst minsta, Strengnäs, vid nämda tidpunkt hade att uppvisa en siffra af 306,527.
Uppenbart är emellertid, såsom ock förslagsställaren vid kyrkomötet framhöll, att utredning erfordras angående samtliga på saken inverkande förhållanden, innan beslut fattas, och den utredning, som hittills förebragts, kan utskottet ingalunda finna vara till fyllest för att Riksdagen skulle på grund deraf nu fatta ett beslut af så genomgripande betydelse, som ett bifall till det af motionärerna gjorda yrkandet.
Utskottet, som sålunda icke kan förorda, att sammanslagningen af Kalmar och Visby stift göres till vilkor för ett bifall till förslaget om delning af Hernösands stift, har emellertid ansett sig böra föreslå, att Riksdagen, med anledning af motionen gör framställning hos k. m:t om utredning, huru vida icke Kalmar och Visby stift lämpligen kunde till ett stift förenas äfvensom om framläggande för Riksdagen af det förslag, hvartill utredningen kan föranleda.
Frågan har ännn icke varit före i kanrarne.
Gotlands Allehanda
Fredagen den 21 April 1893
N:r 61