Under senaste tillverkningsåret, 1 Oktober 1891—92, hölls å Gotland ett bränneri i gång. Antalet tillverkningsdygn uppgick till 95, och utgjorde den tillverkade spriten 109,702 liter af 88,7 procent alkoholhalt eller en något mindre styrka mot föregående år. Förvandlad till normalstyrka eller 50 procents alkobolhalt vid + 15 gr. OCelsins utgjorde den tillverkade spriten 194,67 liter eller 127,091 liter mindre än under föregående &r. Utaf hela landets bränvinstillverkning kom härigenom 0,61 procent på Gotland mot 1,03 året förut.
Inom hela riket tillverkades samma tid vid 142 brännerier 20,748,096 liter upp mätt sprit, hvilka, förvandlade till normalstyrks, representerade 31,940,235 liter eller 584,863 liter mer än under föregående tillverkningsår.
De för bränniogen använda råämnena utgjorde inom landet 1,432 kilogram råg, 36,096 kg. korn samt 177,100 kg. majs eller tillsammans 214,628 kg. spanmhål. Derjämte användes vid bränningen 4,680 hektoliter potatis.
Vid rikets samtliga brännerier använda råämnen uppgingo till 28,861,387 kilogram spanmål, deraf 28,500 kg. hvete, 4,562,221 kg. råg, 6,988.640 kilogram korn, 3,799,091 kg. blandsäd, 222.841 kg. hafre, 12,768,754 kg. majs samt 491,340 kg. bohvete. Derjämte användes för bränningen 1,221,571 hektoliter potatis samt 1,269,000 kg. melass. Året förut användes betydligt mera spanmål, 4 millioner kilogram, men mindre potatis, ända till 200 tusen hektoliter.
Användningen af majs har under de senaste åren betydligt ökats, under det att öfriga spanmålssorter användts till ungefär samma belopp som under föregåonde år. Den beräknade materialkostnaden på hvarje liter bränvin stiger oupphörligen. Åren 1877—88, de billiga sädesprisens år, var kostnaden endast 9.5 öre, åren 88—89 steg kostnaden till 18 öre för att följande kr falla till 13 öre, hvarefter kostnaden hter är i stigande med 20,13 öre under åren 90—91 och med 20,89 öre under åren 91—92.
Antalet rättigheter till försäljning af bränvin uppgick inom länet till 4 i Visby, en minuthandels- och 3 ntskänkningsrättigheter, samt å landsbygden till 6, deraf 5 minuthandels- och en utskänkningsrättighet, och utgjorde antalet inbyggare för hvarje rättighet 1,784 i Visby, 7,338 på landsbygden samt 5,116 för Gotland i sin helhet.
Under försäljningsåret 1891—92 har i hela riket i medeltal förekommit en ständig rättighet för 1,073 invånarei städerna, för 22,526 på landsbygden och för 4,631 i hela riket. Olikformigheten i afseende på rättigheternas fördelning är i synnerhet märkbar ifråga om landsbyg: dev. Relativt talrika voro försäljningsrättigheterna på landet inom Kristianstads, Gotlands, Hallands och Malmöhus län. Invånareantalet för hvarje rättighet på landet var inom öfriga län i allmänhet betydligt lägre. I hvartdera af sex län funnos blott en svändig rättighet på landsbygden och i tvänne län, Gefleborgs och Jämtlands, saknades helt och hållet sådan rättighet.
Försäljoiogsafgifternas belopp uppgingo inom länet till 44,799 kr., deraf 42,113 kr. för Visby och 2,686 kr. för landsygden, hvilket utvisade en minskoing sedan näst föregkende &r af 924 kr. för Visby och 2,085 kr. för laovdsbygden. Afgifterna för staden bestodo af 9,000 kr, betingade och 31,407 kr. vinstmedel af bolag samt 1,706 kr. af andre innehafvare af rättigheter.
Försäljningsafgifterna fördelades sålunda, att 8.954 kr. tillföllo landstinget, 4,477 kr. hushållningssällskapet, 21,046 kt. Visby, 1,876 kr. landsbygden, 8,418 statskontoret samt 26 kr. i provisioner m. m. Utaf de till statskontoret från hela riket afl.mnade bidragen erhöllo genom fördelning efter folkmängden länets landsting 3 950 kr., hushållningssällskapet lika mycket eller 3,950 kr. samt landskommunerna dubbelt eller 7,901 kr., hvilka summor, som förut tillfallit städerna, ju icke äro oväsentliga bidrag till landskommunernas iokomster.
Visby stads andelar af försäljningsafgifterna uppgingo till 21,046 kr., hvilket visar en minskning mot föregående år af 462 kr.
Utskänkniogsbolagens utgifter under året i Visby fördelade sig sålunda: varor: 175,529 kr., löner och byror 20,310 kr. samt viost å egen rörelse 38,707 kr.
Dessa siffror, som visa hvilka högst betydande summor gå genom bolagen, vinna uti intresse, om hänsyn tages till de qvantiteter spirituosa, som bolagen försälja.
Dessa varnqvantiteter, beräknade i liter, utgjordes af bränvin 94,689, konjak, arrak och rom 45,829 samt likör och punsch 10,996 eller tillsammans 151,494 liter.
Vid jämförelse med motsvarande siffror föregående år visar detta en minskad omsättning af 5,716 liter.
Samtliga utskänvkniogsbolagen i riket ba under försäljningsåret 1891—92 haft följande utgifter: för varor 17,278,817 kr. och för omkostnader 2,998,052 kr. eller tillsammans 20,276,869 kr. Deras vinst å egen rörelse uppgick till 5,850,346 kr. mot 5,414,887 kr. året förut och de försålda varuqvantitsterna till 18,804,011 liter mot 18,639,155 liter hret förut.
Gotlands Allehanda
Fredagen den 11 Augusti 1893
N:r 123