uppträder fortfarande för fulla hus å Stadshotellet och under ett bifall, som verkligen kan kallas stormande. Ej en skog sjunger fröken Axelsson utan att hon ropas in gång på gång, ej en dans utföres af fru Palchau och fröken Wallerius färre än två gånger och hvad direktör Palchau sjelf beträffar, så får publiken aldrig nog hvarken af hans saftiga, genomkomiska historier än på stockholmskt gaminepråk, än på bredaste skånska, eller hans roliga visor, som ljuda så mycket roligare då föredragarenp uppträder med yrperligs maskering eller i smakfulla kostymer.
Gotlands Allehanda
Fredagen den 22 September 1893
N:r 147