Behofvet af ännu en telegrafledning

för Gotland framträder allt starkare och starkare vid de allt för ofta uppkommande afbrotten i telegrambefordringen hit. Senast under måndagen och tisdagen ha vi här varit utan all telegrafförbindelse med fastlandet.
Det är stormarne, som äro telegrafledningens värsta fiende. Vanligen ramponera de i allra första taget »landlinien öfver Öland» — och sh är det »stopp» för ett par dagar. Men de kunna ock, såsom nu har varit fallet, bringa I olag ledningen på Gotland, och det ser ut, som om detta skulle vara lika illa. Denna ledning går dock ej längre än till Ejsta såsom bekant. Det synes oss, som om det icke skulle behöfvas så lång tid som från måndags f. m. till onsdag middag för att reparera ett fel på den sträckan, der det ju fins banade vägar öfverallt. Så har emellertid varit förhållandet, till stort men för den mängd korrespondenter, som särskildt nu under spanmålsskeppniovgstiden äro beroende af telegrafen. Genom dylika afbrott, hvilka till på köpet ej alls af telegrafverket bekantgöran, kunna uppstå både obehag och förluster.
Vid efterhörande i dag på middagen å telegrafstationen bärstädes, huru det förhöll sig med afbrottet, erhöllo vi den upplysningen, att man ännu ej visste, hvar felet låg. Troligen befann det sig på Gotland, men den utsända reparatören hade ej återkommit. Dock hade man nu fått linien så pass klar, att man, om än med stor svårighet, kunde komma till Kalmar.
Att fel uppstå i telegrafledningen kan ju ej hjelpas och aldrig heller helt undvikas, men det förefaller oss, som om man från vederbörandes sida toge dylika afbrott allt för lättvindigt och handlade enligt satsen: blir det inte i dag, blir det väl i morgon eller någon annan dag. Den principen synes föröfrigt råda inom hela kungliga telegrafverket, der man tycks ha elektricitet blott i batterierna, men inte alls vare sig i hufvud eller händer. En hel provins, som just under den stormiga hösten, då ångbåtsförbindelsen blir osäker, mer än någonsin behöfver telegrafen, kan i längden ej vara nöjd med det nonchalanta sätt, hvarph man i detta afseende behandlar Gotland. Kan man, såsom det faktiskt visat sig, ej reda sig med den redan befintliga kabeln, må vi då få ännu en till annan plate på ön, så att man må ha någon borgen för att icke på detta sätt i ett par dygn bli alldeles afstängd.

Gotlands Allehanda
Onsdagen den 4 Oktober 1893
N:r 154

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *