hade i går en fem timmars konstituerande bolagsstämma, besökt af mycket öfver ett hundratal aktisägare. Smmanträdet öppnades af landsböfding Poignant, som med acklamation utsågs att leda dagens förhandlingar.
Genast i början utspann sig en liten kontrovers mellan ordföranden och hr O. Myhrman. På den förres fråga om de närvarande ville anse bolaget konstitueradt, svarade hr Myhrman med ett förslag att först punkt för punkt genomgå bolagaordningen. Landshöfdingen bestred tillbörligheten af detta. Dels vore bolagsordningen redan faststäld, dels skulle en dylik revision kränka de frånvarandes rätt och slutligen skulle den miasta skadan deraf blifva ett uppskof åtminstone på ett år med bolagets trädande i verksamhet. Förslaget, såsom varande olagligt, ville han icke underställa de närvarande, som på återupprepad frågas, ljudligen förklarade, att de ansågo Roma sockerfabriksaktiebolag nu vara konstitueradt.
Landshöfdingen lemnade härefter den upplysningen att det tecknade aktiekapitalet utgjorde 673,600 kronor, hvaraf kontant inbetalts 312,850 kronor. Alltså funnes en öfverteckning utöfver minimikapitalet af 73,600 kr. Interimsstyrelsen bade preliminärt underhandlat om erhållande at stt obligationslån å 400 tusen kr. för att fylla det nödiga kapitalet, men ordf. hemstälde nu, om icke stämman skulle vilja besluta, att i stället för att upptaga ett så stort lån, utsträcka aktieteckningen till 800 tusen kronor.
Härom uppstod en stunds diskussion: Kapten O. Åkerhjelm ansåg att hinder för ett sådant besluts fattande i dag låge i bolagsordningens § 26, som stadgade att fråga om aktiekapitalets ökande öfver 600 tusen skulle i stämmokungörelsen särskildt inflyta.
Landshöfdingen fann deremot icke något hinder i den citerade paragrafen. Der talades om kungörelse till bolagsstämma. Här vore icke idag någon vare eig extra eller ordinarie sådan utan helt enkelt ett konstituerande sammanträde. Då det här endast gälde att lemna den blifvande styrelsen ett uppdrag i den antydda riktningen, ansåg tal, att ett beslut, sådant han föreslagit, mycket väl kunde fattas.
Hr Myhrman: Är bolagsordningen faststäld i det ena afseendet, bör den ock vara det i det andra. Instämde med hr Åkerhjelm.
Riksdagsman Larsson: Klart är, att mer än 600 tusen kr. behöfdes. Skulle bolagsordaingen strängt tillämpas, borde öfverteckningen strykas. Det vore obebagligt att göra detta. Instämde med landshöfdingen.
Landshöfdingen betonade ytterligare, att här ej vore fråga om att i dag besluta en utsträckning till 800 tusen, som ej kanske kunna erhållas, utan endast att uppdraga åt styrelsen att i den mån tecknade aktiebelopp inbetalts och ej visade sig tillräckliga utfärda nya aktier intill 800 tusen kr.
Kapten Åkerhjelm: Öfverteckningen, att döma af det inbetalta beloppet, vore blott omkr. 25 tusen kr. och så liten, att man ej borde fästa sig vid den. Genom att besluta en utsträckning i dag, kränktes de frånvaraodes rätt. Hvad vidkomme fördelen härat vore den tvifvelaktig. Ett obligationslån upptages på viss tid. Går fabriken bra, inbetalag detta snart och bolaget skaffar sig på så sätt en reserviond, och utdelovingen på det mindre aktiekapitalet kunde blifva större. Ansåg lämpligast att låta anstå med utsträckningen, tills bolagets rörelse visat att en million kr. ej räckte. Yrkade föröfrigt ärendets uppskjutande till extra stämma.
Hr Wöhler yrkade på utsträckningens bifallande nu. Det bolag stode på säkraste fötter, som hade större aktiekapital och mindre obligationslån.
Direktör Gardell instämde.
Hr Johansson Gardartve motsatte sig utsträckt aktieteckning, som skulle lemna kapitalisterna ytterligare öfvertag öfver betodlarne.
Förvaltare Möller: Då öfverteckning finnes och sålunda svårigheter ej synas erbjuda sig att utsträcka aktiekapitalet borde det egna välförstådda intresset bjuda bolagsmännen att öka aktiekapitalet, Då bolagsordningen torde lägga bioder i vägen för att nu besluta härom, yrkade han, att de närvarande måtte tillspörjas om huruvida de önskade en utsträckning, och om så vore borde snarast extra stämma utlysas.
Kapten Åkerhjelm: En dylik opinionsyttring vore onödig och ginge styrelsen i förväg, då den äger att framkomma med förslag. Denna fråga borde i dag ej alls ha förekommit.
Landshöfdingen föreslog nu en utsträckning till 700 tusen.
Hr J. Broander instämde.
Hr Vöhler. Nej, 800 tusen. Bättre att ta medan man kan få. Nästa år kanske stode ej medel till buds.
Sedan öfverläggningen förklarats afslutad, beslöt stämman med acklamation att lemna styrelsen i uppdrag att gå i författning om utsträckandet af aktiekapitalet till 800 tusen kronor.
Enligt bolagsordningen skall ordinarie stämma hållas hvarje år under senare hälften af Juni månad. Då emellertid ej vore lämpligt att redan nästa år vid denna tid sammanträda till sådan stämma, beslöts, att dagens sammanträde skulle betraktas som ordinarie bolagsstämma för nästa år och nästa stämma hållas i Juni 1895.
Förekom fråga om arvoden till styrelse och revisorer. Med exempel från Skåne föreslog ordföranden ett årligt arvode af 2,000 kr. åt verkställande direktören och 3,500 kr. åt styrelsens samtliga 6 öfriga ledamöter och 3 suppleanter vid för dem inträffande tjenstgöring.
Hrr Myhrman ansåg att man borde gå sakta i backarne och ej bevilja så stora belopp redan innan man visste hur rörelsen kunde gå. — Landshöfdingen varnade för att knappa in för mycket på arvodena. Derigenom kunde man ej vinna annat än att få mindre dugligt folk. — Hrr Vöhler ville att arvodena skulle bestämmas först på stämman 1895, hvaremot hrr Malmros opponerade sig.
Arvodena bestämdes sådana de här ofvan angifvits. De tre revisorerna tillerkändes ett sammanlagdt arvode af 450 kronor för tiden intill nästa ordinarie stämma.
Härefter &återstod endast att företaga val af styrelse och revisorer. De vid stämman antecknade aktierns utgjorde 2,290, hvadan högsta röstetalet på en haod utgjorde 229. Dessutom kunde röstas till samma belopp enligt fullmakt. Fullmakter förekommo i stort antal, dels från större aktieägare i Stockholm, dels från sådana i Skåne. De högsta röstsiffrorna utgjorde efter reduktion 279 och 200.
Landshöfdingen sade sig visserligen icke vilja utöfva något tryck på valet, men ville dock öppet tillkännagifva hur han komme att rösta, och till den ändan lät han utdela tryckta röstsedlar. I dessa gjordes sedan naturligtvis af enskilda aktieägare åtskilliga ändringar, men resultatet af den tidsödande valoperationen var emellertid att »listan» gick rent igenom.
Till direktionsledamöter valdes öfverstelöjtnant O. Carlstedt medl 2079 röster, förste landtmätaren O. Warfvinge (1,970), konsul C. J. Björkander (1,701), bankdirektör H. Pettersson (1,615), riksdagsman P. Larsson i Fole (1,574), löjtnant G. Brunnström å Rosendal (1,542) och löjtnant K. S. Engström (1,529). Som suppleanter ingingo de närmast i röstetal varande: kyrkoherde Sundblad i Garda (541), arrendator A. Dassow (379) och landssekreterare Hambræus (276).
I öfrigt erhöllo handl. G. Cramér å Ronehamn 266, handl. R Vallér 244, dr Sätervall 223, godsägare V. Vöhlor 128. Stänkröster tillföllo en mängd personer.
Till ravisorer valdes bankbokhållara Anton Pettersson med 806 röster, direktör K. V. Gardell (695) och landtbruksingenlör Sylvan (692); ersättare blefvo godsägare Vöbler (192) och kamrer J. E. Ihre (166).
Härefter upplöstes stämman omkring kl. 4 e. m.
Gotlands Allehanda
Fredagen den 6 Oktober 1893
N:r 155