Grötlingbo, 18 Nov.
Grötlingbo kyrka och dess invigning.
Då man från Hemse färdas den präktiga landsvägen till Hoburgen har man strax söder om det gamla flacka Sendesrum på venster hand Grötlingbo härliga kyrka, der den resande har allt skäl göra ett uppehåll. Belägen på en högre grusås, reser hon sig stolt öfver nejden och man står undrande och spörjande, huru just denna lilla församling på 12 7/8 mantal fått ett sådant tempel.
Skeppat tillika med det rymliga koret och tornet är i längd utvändigt 42 meter och bredden nära 17 meter, och uppbäres det 9-korshvalfviga taket af 4 vackra kolonner. Uppgången från koret till predikstolen torde vara i ett slag enastående, Den är tagen mellan den breda triumtbågen och södra muren, hvilket var ett djerft företag at Jakob Tofftenius, som var pastor här i slutet af 1700-talet, men så var han ock enligt Lemke en utomordentligt korpulent man.
Orsaken, hvarför jag denna gång framhåller »söderns domkyrka», är den att detta härliga tempel under innevarande sommar invändigt undergått en rätt grundlig och värdig restaurering och till på köpet fått en den allra präktigaste orgel, som för flera, sedan lång tid tillbaka, varit ett önskningsmål. Äfven i akustiskt hänseende eller som musikrum betraktad täflar kyrkan med de förnämsta på ön. Derupps under hvalfven ha vi symboliska vackra målningar: vingården och vingårdsmannen och borta i koret S-raferna i helig tillbedjan och hvilka skönt målade korfönster, allt i värdigt skick återstäldt!
Man må prisa församlingens offervillighet, så mycket mera som den nyligen afslutat ett dyrt laga skifte och dessutom nu flera år å rad haft stora kostsamma reparationer å socknens öfriga offentliga bygnader och man får väl ej mindre prisa och framhålla församlingens verksamme och energiske kyrkoherde, som varit själen i denna genomgripande förändring, åtminstone hvad angår templets förskönande.
Förliden gårdag eller 24:e söndagen efter tref. öppnades åter templets partar för en gudstjenstfirande menighet och väldiga folkskaror äfven från angränsande socknar hade infunnit sig. Invigningstalet hölls af kyrkoherden på platsen. Kontraktsprosten skötte hela den öfriga gudstjensten och behandlade ämnet: Guds omätliga kärlek i Kristus Jesus. Båda äro ju kända som framstående talare. Till sist framhölls kristna kyrkans symboliska bilder eller betydelsen af hvarje sten af hvarje minsta del af kyrkbygnaden, hvilket för många nog var intressauta nyheter. Utom pralmsång och messa, som spalades af skollärare Weraer, utfördes flera Davids psalmer för blandad kör på ett anslående sätt, hvarvid fru Jakobsson med virtuositet och bebag ledde orgelackompanjemanget.
Fröjdas må nu alla inom församlingen, som fått sin kyrka så föryngrad och förskönad, och icke minst den gamle kantorn. Han kan nu om församlingen har lust att »der bortsjunga dagens sorg och dagens tunga» med dämpad orgelton leda dess sånger och om missljud uppstår klämma till litet kraftigare för att nedtysta dessa fel. Och att detta märkliga Guds hus, der himmelska och hugsvalande sanningar såväl i mäktiga ord som böner förkunnas, skall draga fortfarande talrika åhörare till sig är vår lifliga förhoppning och öfvertygelse.
Nordöstra Gotland, 13 Nov.
Ett hotande tillbud till eldsolycka yppade sig häromdagen vid en bondgård härstädes. Å stället i fråga hade verkstälts bakning och under väggen till bygnaden hade utlagts kol, som man trodde vara slocknade, En pojke, som händelsevis sprang ute och lekte, fick se rök uppstiga och denne skyndade in och berättade hvad han sett. Man skyndade tillstädes, och fick till sin förskräckelse se att väggen som var af trä stod i ljusan låga. Tack vare nu att vatten fans i närheten, kröntes släckningsarbetet med framgång. Elden hade då redan spridt sig så att en hörnstolpe måste nedhuggas.
Gotlands Allehanda
Onsdagen den 15 November 1893
N:r 178