af P. A. Säve.
Denna synnerligen intressanta kulturhistoriska skildring sluter sig värdigt till den kände och afhållne författarens förut såsom en gåfva från Gotlands Allehanda till dess prenumeranter lemnpada »Åkerns Sagor» samt »Hafvets och fiskarens sagor». På sitt något kärfva, men synnerligen målande sätt upprullar P. A. Säve i »Strandens Sagor» en mängd skiftande taflor ur den gotländske strandbons lif, under svunna dagar. Han är ingaluada blind för de mörka sidorna af detta lif, men han gifver på samma gång sitt fulla erkännande och sitt beröm åt det med och den oförskräckthet hos gutarne, hvarom sägnerna ock nogsamt bära vittne genom många vackra drag. »Strandens Sagor» är en bok, som hvarje gotländing bör läsa, likasom allt annat, som berör hans gamla hembygd. Arbetet kommer att under 1894 kostnadsfritt tillsändas Gotlands Allehandas samtliga prenumeranter.
Med enhälligt erkännande har öfver hela Sveriga och framför allt på Gotland mottagits den samling poetiska bilder från forntidens skiftande lif på vår ö, hvilka under namn af
”Gotländska Sägner”
börjat utgifvas af Algot Sandberg. Hittills ha af denova cykel utkommit »Herr Kristens Ottefärd», »Kung Valdemars skatt» (belöaad med Svenska Akademiens hedersomnämnande) och »Sagan om Hobergsgubben och de tio tjensteandarne». För samlingens fortsättande, har författaren erhållit ett särskildt anslag af Svenska Akademien och sedan materiel tack vare detta nu samlats, har detsammas bearbetning i poetisk form kunonat påbörjas. Då dessa bilder väl torde hafva främsta intresset för Gotlands eget folk, har författaren avsett sig bäst kunna visa sin erkänsla för den uppmuntran, som kommit honom till del; genom att först gifva Gotlands Allehandas talrika och stäodigt växande läsekrets del af dessa sina Gotländska dikter. Gotländska Sägner at Algot Sandberg komma derför att till ett ändu obestämbart antal under årets lopp kostnadsfritt tilldelas våra prenumeranter. Särskildt för ungdomen men äfven för de till åren komne, böra de blifva en kär och väckande läsning.
Åt följetongen kommer Gotlands Allehanda äfven under år 1894 att egna den största omsorg. Trogen sin vana sedan lång tid tillbaka, kommer tidnin gen också detta år att bjuda sina prenumersnter en gotländsk berättelse, särskildt skrifven för Gotlands Allebanda. Ämnet till densamma är hämtadt från tiden för
ryssarnes landstigningar på Gotland 1715—1717.
Som bekant skedde den första landstigningen på ön 3 Augusti 1715 och vid detta tillfälle blefvo en del gotländingar bortförda i rysk fångenskap. Händelserca i berättelsen komma att röra sig dels om äfventyren på sjelfva Gotland noder denna oroliga tid, dels om de.gotländske fångarnes märkliga öden i det barbariska tsarriket.
Allt sedan är 1888, då industrintställviogen i Köbenhavn ägde rum, har Gotlands Allehanda vid alla följande stora utställningar haft en egen korrespondent, som för tidningens läsare skildrat allt hvad de samma erbjudit af ekiftande iotresse, Vi påminna härvid lag öm den storartade verldsexpositionen i Paris år 1889, utställningen i Göteborg 1891 och senast i år Chikagoutställningen. Våra bref om densamma och om svenskarne i Nordamer ka tilldrogo sig ett välförtjent intresse.
År 1894 bjuder på icke mindre än två nya utställningar: ena i Spaniens hafvudstad Madrid och en i Belgiens merkantila ecntralponkt Antwerpen. På den förra skall Sverige vara med i en egen bygnad och med en rikhaltig utställning. Den senare kommer visserligen icka så direkt att beröra vårt land, men den torde dock komma att erbjuda stoff till intresseväckande skildringar.
Äfven till dessa båda utställningar
kommer Gotlands Allehanda att utsända sin egen korrespondent, hvilken under sommaren kommer att i en serie lättlästa och omväxlande bref skildra såväl utställningarna som de olika länderna, Spanien med dess romantik och Belgien med dess Industri.
Vi äro öfvertygade om att våra läsare skola med tacksamhet fiona att Gotlands Allehanda icke skyr några kostnader för att gifva allmänheten en lättläst och på samma gång intressant och lärorik tidning.
I ett lagbundet samhälle fianes det bland andra, särskildt en bok, som en hvar borde äga, en bok, hvars bestämmelser afser att reglera samlifvet menniskorna emellan och som meddelar grundvalarne för vår rättekipning. Vi syfta härmed på Lagboken. Utan tvifvel har mången vid olika tillfällen och af olika anledningar önskat sig äga detta arbete, ehuru tillgårgarpe endast undantagsvis medgifvit dess anskaffande. Sannolikt skulle ock mången på svaga eller ogiltiga grunder inledd rättegång undvikas om kännedom om lagen vore allmännare spridd. Tvitvelsutan skulle och mången, der han ser sin rätt kränkt, icke oförskyldt låta sig kränkas, om han närmare kände det skydd, som lagen skänker. Och kanske skulle genom en allmännare lagkännedom mången förseelse förebyggas, som nu begås af okunnigbet om lagens bestämmelser. Doerför bör en lagbok ingå bland bokförrådet äfven i de miadra bemedlades hem. Gotlands Allehanda har derför trott s’g göra sina läsare en tjenst genom att låta af inom lagens olika cmråden särskildt kunnige män utarbeta en edition af
Sveriges Rikes Lag,
upptagande gällande bestämmelser vid tiden för arbetets utgifning. Vi hafva i fjor och i år utsärdt 2 häften at detta lagverk. Fortsättnipg och slut på detsamma tilldelas kostnadsfritt Gotl Alleh:s samtlige prenumeranter.
Visby i Dec. 1893.
Redaktionen.
Gotlands Allehanda
Lördagen den 16 December 1893
N:r 196