i går på paviljongsplanen hade lockat snart sagdt »man ur huse» i hela vår goda stad. Redan en god timme före fyrverkeriets början, då de företa signalskotten smälde och de företa raketerna fräste, började det bli lifligt på gatorna och »till botaniska trädgården!» var allas lösen. Vid 8 tiden var hela Studentallén packad af gratisåskådare, väl uppgående till ett par tusen, och inne kring planen började det också bli allt annat än tomt. Paviljongens verandor voro upptagna till sista plats.
Det var nu alldeles kolmörkt. Så stege några raketer upp och ett par skott lossades — det var begynnelsesignalen. Härefter följde sedan det om numret på det andra, hvirflande, strålande, fräsande, smattrande solar och stjernor, eldqvastar, guldregn, svärmare, bengaliska ljus — ett haf af skimrande eld. Färgerna voro briljanta, det hela smakfullt anordnadt. Hvarje nummer belönades med dånande hurrarop. Särskildt slutnumret gjorde storartad effekt, och ännu verkningsfullare skulle fyrverkeriet blifvit, om qvällen varit lugn i stället för som nu litet blåsig.
Herr Weinert har all heder af sin eld fest och han kan säkerligen räkna på en talrik publik äfven om lördag, då den andra och sista fyrverkerifesten gifves.
Omkring 800 biljetter voro sålda.
Gotlands Allehanda
Fredagen 7 September 1888
N:r 72.