Västerby i Ardre.
Ardre socken torde för denna tidnings läsare vara så pass bekant att någon utförligare presentation av socknen ej behöver ifrågakomma. Som hastigast kan det dock omnämnas att den bekanta badorten och hamnplatsen Ljugarn är till största delen belägen inom nämnda sockens råmärken, vidare gränsar den i söder till Alskog och i väster och nordväst till Ala samt i norr och nordost av Kräklingbo och Gammelgarns socknar. Sockengränserna utgöres i samtliga fall av stora och djupa skogsområden. Men i öster är det en rätt lång kust, som sköljes av Österhavets svallande vågor, och här har naturen på ett par ställen danat de omtalade raukpartierna. Fågelhammar, som i och för sig äro en sevärdhet, vidare finnas förutom ovannämnda badort — även ett pittoreskt och idylliskt fiskeläge, som heter Vitvär, vilket bevarat rätt mycket av sin speciella gotlandskaraktär i byggnadsstil o. s. v. Att denna bygd varit odlad och brukad sen långt tillbaka tiden kunna vi nog ta för givet, ty mångenstädes har det funnits — och ännu finns det — byggnadställningar, bl. a. Ardre ödekyrka, som för besökaren belyser något av bygdens odling och kultur från gången tid.
Socknens odlingscentrum har troligen legat kring kyrkan med omnejd, varefter bygden vuit ut genom odling med mer eller mindre framgång på ett flertal av för odling och bebyggelse lämpade områden vilka sålunda bildat nya odlingscentrum och gårdar. Näringslivet och försörjningsproblemet har sedan gammalt varit jordbruk, fiske och boskapsskötsel samt, genom socknens tillgång på avkastningsrika skogar, skogsbruk. För närvarande torde fisket och skogsbruket vara mindre utnyttjat, men däremot är de andra näringsgrenarna så mycket mera uppdrivna, då jordmånen överhuvud är av en rätt god och bärkraftig art i motsats till de flesta strandsocknarna på öns östkust.
Vi har strövat kring lite kors och tvärs i socknen och överallt ser man välbyggda lantgårdar och välskötta åkertegar — vittnande om framåtanda och duglighet. Vårt \”strövtåg\” hade fört oss på en väg som från kyrkan väster över leder till den östra landsvägen, som här kommer från Ala och fortsätter mot Ljugarn.
I denna vinkel av de mötande vägarna ligga två vackra ock välbyggda gårdar och vi drista oss till att försöka en intervju med någon av dessas ägare. Vid den Västerby-part, som signaturen hamnat, lämnade man också välvilligt upplysningar om gårdens drift och skötsel. Ägaren, hr Hjalmar Pettersson, som vi träffa, tar sig t. o. m. tid till att gå med på en rond över ägorna, som ligga kring gården.
Han upplyser, att Västerbyparterna ursprungligen varit tre till antalet, men på våren 1918 utbröt en eldsvåda, som ödelade två av granngårdarnas boningshus. Den ena gården blev sedan såld och styckad, men den andra återuppbyggdes och kvarstår alltjämt.
Det Västerby, som äges av P., omfattar i total areal 220 tnld., varav 80 tnld. äro skogsmark med god tillgång och normal återväxt, 75 tnld. utgör odlad åker och myrmark, av den resterande delen består 2 tnld. av kultiverad ängsmark för kreatursbeten, övriga delen betesmark. Gården inköptes 1911 av hr P. och åkerarealen cirka 50 tnld., som utgöres av lerblandad mylla har av bottom täckdikats samt indelats i lämpliga skiften på 5 á 10 tald. En rätt stor del har även nyodlats, samt förbättrats genom borttagning av större och mindre stenar och vantar. Myrmarken omkring 25 tnld. är av rätt god beskaffenhet samt användes till all lämplig odling, genom uppdämning utvinnes även under torra år rätt goda skördar. För gårdens skötsel och drift användes förutom traktor
4 draghästar av blandad ardennerras. Kreaturstimmen utgöres av förutom ovannämnda draghästar och en unghäst, 9 á 10 mjölkkor och 4 á 5 ungnöt av rödbrokig boskap, 5 á 10 svin och en avelssugga, 8 st. får samt 60 á 70 höns.
Ladugårdsbyggnaden av sten under spåntak är uppförd 1915 och nu-tidsenligt inredd med trösklada, häststall, koladugård, svin- o. hönsutrymmen o. s. v. Uti en vinkel mot ladugården är uppförd magasinsbyggnad av trä under papptak inrymmande vagnsskjulmaskinhall o. s. v. Dessutom finnes en fristående slöjdbod och smedja. Gårdens manbyggnad är ny, byggd 1931 av sten under eternittak och uppförd i en mycket smakfull och praktisk byggnadsstil. Den är inredd till 8 rum och kök samt har värme o. vattenledning, badrum, agaspis o. s. v. Uti en sambyggd flygelbyggnad komplette- ras dessa utrymmen av brygghus, källare, lagringsrum o. s. v.
För gårdens elektrifiering har uppmonterats ett 32 volts vind.-elverk. Genom förbättringsarbeten, som på ett 30-tal år utförts på gårdens ägor och åbyggander, framstår nu denna gård som ett mönster för orten och besökaren.
-ss-
Gotlands Allehanda
Lördagen den 10 Januari 1942
N:r 7