att allvarligt skada fridlyst Sandöskog.
En våldsam storm eller kanske rättare sagt en tromb — hemsökte i höstas Gotska Sandön och ökade kraftigt antalet vindfällen i öns fridlysta skog. Man uppskattar antalet stormfällda träd till 1000 å 3.000. Nu ligger de där, och efterhand utvecklas en hel del skadeinsekter. Frågan är om dessa kan bli till allvarlig skada för ståndskogen och vad som i så fall skall göras för att förhindra skadorna.
Sedan någon tid är tre sakkunniga herrar, professor V. Butovitsch från statens skogsforskningsinstitut, professor C. G. Notini från skogshögskolan och jägmästare Thure Palm från domänstyrelsen jämte två assistenter ivrigt sysselsatta med att studera de skogsentomologiska följderna av stormhärjningen, dvs. det är den befarade massförökningen av skadliga skogsinsekter som är föremål för deras intresse.
Och vad har undersökningarna hittills gett för resultat? Gotlänningen ställer frågan till professor Butovitsch, och han svarar:
— Än så länge är situationen inte så allvarlig, men man kan vänta svårare skador nästa år dels på grund av de här vindfällena, där särskilt märgborren och barkborren får sin stora chans, dels på grund av att en skadefjäril som kallas tallmätaren och som gör stor skada genom att äta barren på träden i år svärmat i ganska stor omfattning. Om det blir en ytterligare förökning av denna stam nästa år och av de skadeinsekter som utvecklas i det liggande virket, så ser det inte bra ut. Någon exakt prognos kan nu inte ställas. Situationen är som sagt lite oroväckande, men någon överhängande fara är det inte i år .Mycket beror också på hurudant vädret blir.
— Vad man skall göra mot de här skadeinsekterna? Ja, för närvarande törs jag inte föreslå någonting. Det är ju här fråga om fridlyst mark, och det komplicerar saken, Mot tallmätaren brukar man annars anlita bepudring medelst flygplan. Men vid sådan pudring dödas också en hel del av de sällsynta insekter som finns på Sandön. Dessbättre är det endast en liten del av ön som berörs av stormfällningen — det är en 2-3 kilometer bred remsa sydost om fyrsamhället, och där finns det enligt fyrmästarens uppskattning omkring 1.000 vindfällen, medan domänstyrelsen räknar med ca 3.000. Tallmätaren finns mest i skogspartier vid stränderna, särskilt på norra delen av ön. Till nästa år får vi väl försöka hitta på något inte alltför radikalt medel för att komma till rätta med de skador som nu hotar skogen härute, slutar professorn.
Gotlänningen
Torsdagen 24 Juli 1952
Nr 168