Från folkpartiledningen på Gotland, genom polisman Herman Larsson, Garda, har vi erhållit ett urklipp ur Göteborgsposten och man anhåller att vi måtte införa »den del av artikeln, som innehåller uttryck för uppskattning av hr Ahlsten».
Vi förstår såväl att det hela skall vara lite reklam för folkpartiet men har inte hjärta att neka en sådan blygsam begäran.
Efter att ha presenterat hr Ahlsten som jordbrukare och storkooperatör åstadkommer artikelförfattaren följande:
»I ett kvartssekel eller mer var han de frisinnades och senare folkpartiets kandidat vid riksdagsval på Gotland. Partiets ställning var sådan, att man inte kunde placera honom. Från olika håll lockade man med mandat men Ahlsten sade alltid nej. Han kunde inte överge de frisinnade, därför att de linjer 20- och 30-talen befunno sig i ett svårt läge. För fyra år sedan förde folkpartiets stora framgång honom till riksdagen. Det var en stor dag på Gotland. Nyheten spred sig över bygderna. Man talade om för bonden, som gick och plöjde: »Ahlsten är vald.» Och då spände han från hästarna och gick hem. Dagen blev helgdag på Gotland. Så gjorde man allmänt. Nu gäller det hans omval.»
Det här var ju en del nyheter också. Eftersom fp-ledningen rekommenderat artikeln till publicering, utgår vi från att man vill borga för tillförlitligheten i de uppgifter, som författaren lämnar. Då kan frågas, vilka partier som lockat hr Ahlsten med mandat, det kan ju vara roligt att veta vilka de försmådda är.
Det där med den allmänna helgdagen när han blev vald, minns vi inte heller av, men det är ju också fyra år sedan. Kunde inte hr Larsson — eller någon annan folkpartist med skrivtalanger — ge oss lite episoder och hågkomster från den stora dagen?
Vi mottager sådana bidrag och publicerar dem så fort vi bara hinner. Och vi gör det gärna, dels kan de förmodas få stort läsvärde och dels kan det möjligen medföra att hr Larsson tänker lite vänligare om oss.
Vänligen.
Gotlänningen
Fredagen 15 augusti 1952
Nr 187