Nytt utifrån.

Arealbidrag vid upplöjning.
Till dem som plöjer upp mark och odlar vissa angivna grödor utbetalar engelska regeringen nu fem eng. pund :per tunnland. Ansökan om sådant odlingsbidrag skall inlämnas till myndigheterna före den 31 augusti 1952.

Skördetröskning på frammarsch i USA.
Enligt en nyligen genomförd inventering räknar man med att 90 proc. av den amerikanska spannmålsarealen under år 1952 skördas med skördetröska. På mindre än sex år har antalet skördetröskor på gårdarna mer än fördubblats. Ar 1950 skördades 47 miljoner hektar vete, havre, korn och linfrö genom denna metod. Kr 1945 var det endast 63 proc. av den totala skörden som skördetröskades.

Antibiotikaeffekten i ny belysning.
Flera engelska forskare har gjort gällande, att den goda effekten av tillsats av antibiotika (aureomycin, penicillin, terramycin etc.) till djurfoder skulle samman- l hänga med att djuren äro utsatta för en\’ otillåten hög infektionsrisk. Ett stöd för denna synpunkt är de resultat man nyligen erhållit i England, där man i nybyggda da hönshus ej fått någon tillväxteffekt genom nom tillsats av antibiotika, medan hos motsvarande kontrollgrupp i gamla hus effekten blivit kraftig och påtaglig.
Vidare rapporteras nyligen från USA att man genomfört försök med sterilt uppfödda kycklingar, varvid det visade sig, att dessa inte påskyndade sin utveckling genom sådan tillsats. Synbarligen hade den aseptiska omgivningen redan givit dem den fulla tillväxtförmågan, som dessa mirakelmediciner skänker åt fjäderfä under vanliga förhållanden genom att förse dem med en kemisk skyddsbarriär mot skadliga eller kvalitetsnedsättande bakteriers verksamhet.

Fosfatgödsling genom bladen effektivare än markspridning.
Med användande av spåratomer har man gjort den överraskande upptäckten att fruktträden tar upp väsentligt mer fosfat genom besprutning av trädet – än genom traditionell gödsling. 20-30 proc. av det fosfat, som faller på bladen i en lösning absorberas nämligen av växterna och återfinnes sedan i alla dess delar, från rotspetsarna till skottspetsarna. Det är dock en tendens till att den mineralnäring, som tas upp på detta sätt, mera ackumuleras i rotsystemet än i skottspetsarna eller annorledes uttryckt, det dröjer längre innan dessa näringsalster når skottspetsarna.
Jämförande försök med traditionell gödsling visade att under första året upptogs från ingenting till fem procent av den utlagda fosfatgödseln. Första året. tränger den som regel inte ned mer än på sin höjd fem centimeter. Först då den hunnit ned till tjugo centimeter kan radioaktiv fosfor påvisas i äpplebladens vävnad. Mängden upptagen fosfor var direkt proportionell mot hastigheten för nedträngandet i jorden. Varför fosfat på vissa fläckar och kring vissa träd vandrade nedåt snabbare är inte fullt klarlagt, men torde sammanhänga bl.a. med förekomsten av daggmaskar och larver, som påskyndar hedtransporten till rotsystemet. Dessa undersökningar ger också en ny belysning åt gödslingen och dess effektivitet.

Gotlänningen
Fredagen 22 augusti 1952
Nr 193

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *