För 50 år sedan.

Den 1 sept. 1902 fick Gotlands järnväg sitt nionde lok. Det hade tillverkats hos Nydqvist & Holm i Trollhättan och döptes till Ernst Leijer – alla loken hade namn på den tiden, precis som båtarna – efter den man, som kraftigast bidrag till den första järnvägens byggande på Gotland.

Några dagar senare meddelades, att »telefoner komma enligt k. mas medgivande att uppsättas i landskansliets och landskontorets lokaler».
Det var emellertid si och så med telefonen på den tiden. När Gotl. skulle plocka reda på resultatet av riksdagsmannavalen från de 93 socknarna, var 3/4 av telefonledningarna som vanligt obrukbara, den återstående fjärdedelen var delvis användbar, dock inte mellan kl. 1 och 2 em., ty då hölls växlarna stängda!

På sitt höstsammanträde d. å. beslöt hushållningssällskapet på förslag av lantbruksingenjör C. J. Wellenius att 1904 anordna ett lantbruksmöte jämte industriutställning på östra byrummet (nuv. Gutavallen) samt i den intilliggande folkskolan. Kostnaderna beräknades till 15.000 kr, vilka skulle bestridas med 2.000 från sällskapet, 4.006 från landstinget, 1.000 från Visby stad, 3.000 i tomthyror och 5.000 i inträdesbiljetter.

Onsdagen den 10 sept. 1902 kolliderade äng. Thjelvar på resa Stockholm-Visby med kollastade briggen Heinrich Moll från Häverö. Kollisionen inträffade en timma efter det Dalarö passerats och orsakades av att briggen plötsligt girade åt babord och skar »Thjelvars» kurs. Det blev en våldsam stöt, och de 20 passagerarna, som just börjat supera i matsalen, kastades om varandra, medan glas och porslin krossades. Ingen blev skadad, men stor villervalla uppstod ombord. En del av passagerarna krävde att bli landsatta, och man gjorde sig klar att sätta livbåtarna i sjön. Man lugnade \’sig emellertid, då det befanns att ångaren var fullkomligt tät, och båda fartygen kunde snart fortsätta sina resor.

Briggens förskepp hade träffat ångaren strax för om fockvanten och gjort ett större hål i skarndäcket, lyft själva fördäcket 2-3 cm, åstadkommit en buckla midskepps på babordssidan och ramponerat hytterna närmast försalongen. Briggen hade blivit av med bogsprötet och fått hela förskeppet in tryckt.

Tillståndsbevis lämnades boktryckaren Axel Danielson att i Visby utge en periodisk skrift, benämnd »Tutti Frutti, Småhistorier vid aftonlampan».

I en Stockholmskrönika berättas om att Stockholms utskänkningsbolag utfärdat en ukas som förständigade huvudstadens alla restauranger att »fr. o. m. den 1 okt. skall supen skiljas från smörgåsbordet och båda serveras och betalas särskilt, det senare efter en taxa av 15 öre per styck».
Dittills hade alltså den som velat njuta av smörgåsbordet på en spritrestaurang fått betala för brännvin, vare sig han druckit eller inte.
Enligt NDA skulle det allmänna smörgåsbordet ersättas av sex assietter, till samma pris, som det allmänna smörgåsbordet, inklusive helan och halvan, förut kostat, eller 40 öre. Nu skulle emellertid suparna betalas extra nued 15 öre pr st. Extra smörgåsbord skulle serveras för 75 öre utan sprit.

Den 15 sept. slog turistbyrån igen för året. Man beräknade, då att omkring 10.000 turister besökt Gotland under sommaren.

Gotlänningen
Torsdagen 4 september 1952
Nr 204

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *