Föreningen Gotlandstöisar i Stockholm samlades i måndags till terminens första sammankomst på Margaretaskolan. Då fröken Maggie Lindwall var förhindrad närvara fungerade fru Astrid Rönnholm som ordförande.
Nära femtiotalet medlemmar hade mött upp för att träffas och för att få höra det lockande föredrag som betitlats: Några fängslande minnesmärken i hembygden.
Föredragshållaren, licentiaten Nils Tiberg, som för kvällen tillsamans med sin gotländska maka rest ner från Uppsala, fångade helt sitt auditorium med den värme för den gotländska hembygden som präglade föredraget vare sig han talade om de korallrev som bildade den ursprungliga fasta grund som Gotland uppbyggts på, om orkidejaktens tjusning, om gamla bomärken som oförändrade levt kvar genom tiderna, om fynd från kyrkornas konstskatter, eller om det som för föredragshållaren ägde speciellt intresse, språkegenheterna. Om allt det som åt den som ger sig tid att söka, stanna ochbegrunda kan skänka så mycket glädje och tililfredsställelse.
Mången töis hade säkert, när hon gav sig hem i höstrusket på Norrmalmstorg, kvar på näthinnan bilden av den ensamma gömda skogslilja som fru Tiberg hittat under en nedhängande gran och så en lott för det nystartatle gotländska konstnärsgillet i fickån.
Gotlänningen
Måndagen 13 oktober 1952
Nr 237