Hansa: »Olympiadens hjälte»
Jim Thorpes — indianen som vid olympiaden i Stockholm 1912 blev kallad världens störste idrottsman och som fortfarande av idrottsexpertis över hela världen placeras i gruppen som »världens tio bästa idrottsmän» — liv spelad av Burt Lancaster har blivit film. Thorpes idrottskarriär hade gott och väl räckt till en bra film, men nu har herrar filmmakare i Hollywood tyvärr lagt till litet utöver verkligheten och det är inte så lyckat. Nåja, det hela har dock blivit en intressant berättelse om den duktige indianen och man rycks med i spänningen vid de amerikanska fotbolls- och basebollmatcherna. Där har kameramännen gjort ett skickligt arbete med omväxlande expressiva närbilder och stora svep över planen. Man får också en ganska bra bild av hur intensivt idrottslivet på ett amerikanskt universitet bedrives, det kan inte bli annat än storstjärnor. Filmen är att rekommendera, inte bara för den idrottsintresserade, utan även för andra som tycker om lite fart och spänning.
När man lämnar biosalongen kan man inte låta bli att göra den reflexionen, hur orättvist Thorpe blev offer för amatörbestämmelserna — han hade levt på att spela baseboll sommaren 1911 — och jämför man våra dagars toppidrottsmän med den färgstarke indianen, så var Thorpe hur snövit amatör som helst.
Rune.
Roxy: »Åsa-Nisse på nya äventyr»
Det bästa med den här nya filmberättelsen om Åsa-Nisse är förspelet som handlar om färg. Det är idérikt och fullt av fantasi. Vilket man inte med bästa vilja i världen kan säga om huvudfilmen. Man skrattar då och då det skall villigt erkännas men det blir mest ett medlidsamhetens skratt. John Elfström och Arthur Rolén gör vad de kan till ingen nytta. Sen har man bakat in Snoddas och Bertil-Boo i handlingen. Gräsligt!
Cricque.
Royal: »Kalle Karlsson från Jularbo»
Vem känner inte Kalle Jularbo, som under många år med sitt kära dragspel och sina glada bitar spritt så mycken glädje runt om i Sveriges bygder. Nu har Sandrews gjort en film om dragspelskungens liv och leverne. F ilmen bygger på hans egen bok »Med dragspelet i högsätet» och man får följa Kalle alltifrån det han i 5-årsåldern börjar traktera handklaver tills han som virtuos presenterar dragspelet genom tiderna. Carl-Henrik Fant spelar Jularbo, som själv svarar för det oavbrutna dragspelsackompanjemanget. Stig Järrel o. Rut Holm är också med på ett hörn, och Kerstin Dunér är förtjusande söt i den unga flickans roll.
Filmen om Kalle Jularbo är inte märklig på något vis, men den kan gott rekommenderas som en stunds glad och trivsam underhållning så här mitt i höstrusket.
—we.
Gotlänningen
Tisdagen 21 oktober 1952
Nr 244