Civilingenjören Erich Ginzel, son till frami. hofrat Ferd. Ginzel i Wien vigdes i går till den sista vilan. Först hölls en andaktsstund i hemmet, där ingenjör Ginzel avlidit, varvid musikdirektör Fr. Mehler framförde några österrikiska sånger som den avlidne själv brukat sjunga. Färden ställdes sedan till domkyrkan där jordfästningen ägde rum i Swertingska kapellet. Musikdir. Mehler spelade Ave Virgo ur Petrus de Dacia, och ps. 124: 1-2 sjöngs, varefter domkyrkokomminister Nils öberg höll en betraktelse med utgångspunkt från orden i Jobs bok 19: 25 »Jag vet att min förlossare lever». Efter jordfästningen sjöngs ps. 21 »Härlig är jorden» och folkskollärare Oskar Lithberg sjöng »Den store hvide flok», varpå musikdir. Mehler spelade Andantino av Gluck. Under orgelmusik bars sedan kistan ut ur helgedomen och fördes till norra begravningsplatsen, där en mängd blommor och kransar nedlades från släkt och vänner.
Till griftero vigdes i söndags stoftet efter f. hem.-äg. Ferdinand Södergren, Skogby i Gammelgarn. Efter en andaktstund i sorgehuset under led-ving av pastor S. Gällmo fördes kistan i procession till kyrkan där jordfästningen förrättades av prosten C. J. Björkander, som i anslutning därtill höll ett av varm känsla buret griftetal därvid erinrande om den bortgångnes verksamma liv, hans gedigna karaktär och föredömliga vandel. Akten omslöts av psalmsång och av att folkskoll. R. Sperens från läktaren sjöng »Den store vide flok». Vid kransnedläggningen talade pastor Gällmo å Östergarns metodistförsamlings vägnar och den avlidnes måg, lantbr. J. O. Hammargren, frambar de närmastes tack till den bortgångne hedersmannen. Vid graven sjöng den avlidnes trenne döttrar »Se segerkrönt kring Lammet står».
En rik skörd av kransår och blommor nedlades vid graven.
Gotlänningen
Tisdagen den 18 November 1952
Nr 268